tag:blogger.com,1999:blog-20576390949970562342024-02-08T06:19:27.852-08:00dorinpa dorunpabe mine!!
my belief in myself is gonna carry me throughzephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.comBlogger19125tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-70425759471361454882010-11-09T17:53:00.001-08:002011-09-23T19:03:35.741-07:00zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-21381657496686006322010-11-07T03:02:00.000-08:002011-09-23T19:01:45.118-07:00zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-83749430254945135012010-11-07T03:01:00.001-08:002011-09-23T18:58:44.707-07:00zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-65240894093852407022010-11-07T03:00:00.001-08:002011-09-23T18:57:07.617-07:00zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-6446882070602128272010-11-07T02:58:00.001-08:002011-09-23T18:56:05.104-07:00zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-45258721347743958782010-11-07T02:51:00.000-08:002011-09-23T18:54:51.648-07:00<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br />
<o:p></o:p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-39397460947318414412010-11-04T22:55:00.003-07:002010-11-04T22:55:36.398-07:00Chapter 25<span xmlns=''><p>Malayang pinagmamasdan ni Devon ang nakikita niyang tanawin sa mga oras na iyon. Sakay siya ng isang bus patungong Pampanga kasama ang kanyan ate Deline at si Marcus sa byaheng iyon. Nagulat na lang siya na naka-empakke na ang ilang gamit niya at naroroon sa bahay nila ang kaibigang si Marcus na dala rin ang mga gamit nito. Lalo na ng sabihin ng ate niya na kailangan na nilang umalis. Para lang siyang bagahe na binitbit ng ate niya pasakay sa bus na iyon. Hindi naman siya pinapansin ng dalawa niyang kasama simula ng sumakay sila sa bus. Kaya iyon siya, ang kalikasan na lang ang pinagtutuunan ng pansin. Pero habang lumalapit sila sa kanilang pupuntahan, parang nagiging pamilyar sa kanya ang ruta na kanilang tinatahak. "impossible!" saad ni Devon sa sarili.<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p>James: sis, are you sure about this?<br /></p><p>Lyra: I've never been this sure in my entire life!<br /></p><p>James: I'm nervous! What if she-<br /></p><p>Lyra: Hush! Believe in your self! Just be true to her and say everything you want to say to her! You can do it!<br /></p><p>James: hope I can! Wish me luck!<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p>Gabi na nang makarating sina Devon sa lugar na pakay nila. Hindi siya maka-paniwala na sa lugar na iyon talaga sila bumaba. Tinanung niyapa ng ilang ulit ang kapatid kung sigurado ba talaga ito sa lugar na iyon. At ilang beses din siyang binatukan nito dahil nakukulitan na sa kanya. Pagka-kita sa lugar na iyon, muling bumalik sa mga alaala ni Devon ang nakaraan. Kung saan ang saya-saya nya kasama ang mga bagong kakilala at sa piling ng taong ngayonsa kanya ay nagpapa-luha na. sa isa sa mga kwarto ng lodging house na iyon sila tumuloy. Dahil marami namang kama sa bawat kwarto kasama din nila si Marcus sa kwartong iyon. Para namang nakikita-kita ni Devon ang una nilang pagkikita ng mag-kapatid na Fretzie at Ivan sa mismong pasilyo na iyon. Napapa-iling na lang siya sa naalala.<br /></p><p>Deline: Devon ayusin mo na ang mga gamit mo. Para maka-tulog ka agad ng maaga.<br /></p><p>Devon: opo!<br /></p><p>Pagkatapos nilang mag-ayos ng mga gamit kumain agad sina Devon. Gusto pa sanang yayain ni Devon ang kapatid at si Marcus na maglakad-lakad muna ngunit pareho siyang tinanggihan ng dalawa dahil pagod daw ang mga ito sa byahe! Kaya naman siya na lang ang namasyal sa lugar. Para may sariling isip ang mga paa niya at sa bahagi na papuntang lawa ang tinatahak niya ngayong direksyon. Sinasabi ng isip niya na wag tumuloy pero ang puso naman niya ay parang sinisigawan siya na pumunta sa lugar na iyon.<br /></p><p>Devon: bakkit ba ako matatakot na pumunta doon? Lagi naman akong pumupunta doon kahit noong Camping days.<br /></p><p>Ngunit para lang inulit ang mga nangyari. Isang tao ang dinatnan nyang naroroon din. Hindi niya ito maaninag kung sino ngunit ng malapit na siya dito ay abot-abot ang kabang kanyang naramdaman.<br /></p><p>Devon: james!<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p>Nalaman ni James na ang kasama sa paggawa ng plano ng ate niya ay ang mismomg ate ni Devon. Sa dating Camp site na iyon niya gagawin ang pagka-usap sa dalaga, dahil doon naman daw sila unang nagkita. Ang plano ay pagtatagpuin sila bukas ng umaga sa lawa. Sa mismong lugar na lagi silang lihim na nagkikita. Nakita niya kanina ng dumating sina Devon sa lugar na iyon. Gusto na niya sanang takbuhin ito at kausapin mismo sa mga oras na iyon, ngunit pinigilan lang siya ng ate niya. Maghintay pa daw muna siya hanggang bukas. Oh, how he miss that smile! Those eyes! And her sweet voice. Pero eto siya, at di maka-tulog sa sobrang kaba. Kaya napag-desisyunan niyang puntahan ang lugar na pinaka-espesyal sa kanya at sa dalaga. Ng habang nagmu-muni muni siya, ay isang tinig ang nag-dulot sa kanya ng labis na pangungulila.<br /></p><p>James: Devon!<br /></p><p>Hindi inaasahan ni Devon na makikita niya ang lalaking ito sa lugar na iyon. Kung siguro noong una, ay kikiligin at matutuwa pa siyang makita ito doon na naka-tayo at naghihintay sa kanya. Ngunit ngayon, sa dami ng mga nangyari na hindi kanais-nais sa pagitan nilang dalawa. At higit pa ang tungkol sa kasal nit okay Annie, ang tangi niyang gustong gawin ay umalis sa lugar na iyon. Ngunit maagap siyang napigilan ng binata.<br /></p><p>Devon: Let me go James!<br /></p><p>James: No! not now! Not anymore! <br /></p><p>Devon: I have no more business with you James. Annie might see us! Let me go!<br /></p><p>James: And so what Annie sees us? I don't give a care! You will go nowhere not until you listen to me. To what I need to tell you!<br /></p><p>Devon: anything you will say to me will be useless! Like what I've said, I have no more business to deal with you James!<br /></p><p>James: but I do have lots of business that deals with you! So you have no choice but to stay here and listen to what I need to say! Is that clear?<br /></p><p>Devon: you're not my parents to command me like that! Le-<br /></p><p>James: I'm sorry! I'm sorry Devon!<br /></p><p>Devon: what?<br /></p><p>James; I said I'm sorry!<br /></p><p>Devon; and why are you saying that to me? Is there anything that you need to be sorry? you can't remember me so-<br /></p><p>James: I lied! I never had amnesia! I do it on purpose!<br /></p><p>Devon: what? What is it now, James? So you are saying that you make me look like a fool all this time?<br /></p><p>James: it's because I got mad and jealous!<br /></p><p>Devon: Mad? Jealous? Of what? To whom? You're talking nonsense James!<br /></p><p>James: I saw you hugging a guy and eve heard you saying I love you to him in front of an audience! I felt betrayed on that very moment. That all I want is to run away from that place and forget about you! And the pain of betrayal that I felt because of what I see and heard! I thought you are having an affair with other guy, while I'm away from you! From then I convinced myself to forget everything about you! My feelings for you! Everything I know and feel for you! Bu-<br /></p><p>Devon: I never had an affair with anyone!<br /></p><p>James: I know! Everything was explained to me now, clearly! Clearly, that make me realize how fool I am to do all those things just because of my anger and jealousy!<br /></p><p>Kinuwento ni James kay Devon ang surpresa sana niyang pagbisita dito at kung anu ang narinig niya at nakita ng araw na iyon maging kung paano siya natauhan sa lahat ng mga pinag-gagawa niya sa loob ng mahabang panahon.<br /></p><p>Devon: you should have trust me more!<br /></p><p>Naiiyak na sabi ni Devon.<br /></p><p>James: I know! I know! I'm sorry! I'm really really sorry! please forgive me!<br /></p><p>Sabay yakap ni James sa umiiyak na dalaga. Nagulat naman siya ng bigla siya nitong tinulak palayo.<br /></p><p>James: Devon?<br /></p><p>Devon: how about Annie? Isn't she your girlfriend now? I even saw you………. Kissing and you're getting married!<br /></p><p>James: Are you jealous?<br /></p><p>Namula si Devon sa tanung na iyon ni James. Kaya naman padabog niyang tinalikuran ito at nagsimulang mag-lakad palayo dito. ngunit tulad ng una, maagao siya nitong pinigilan at niyakap mula sa kanyang likuran.<br /></p><p>James: Annie and I are just friends! She is not my girlfriend. Never will be! The kiss is nothing. She just did that on purpose because she saw you coming. I never expect it, so I was not able to react earlier. But thanks to your purse, I was brought back to myself and able to stop that scene you have seen.<br /></p><p>Devon: the wedding invitation?<br /></p><p>Pinaharap ni James si Devon sa kanya. Ngunit naka-tungo ito. kaya naman hinawakan niya ang baba nito para patinginin ito sa kanya.<br /></p><p>James: what wedding invitation? I never receive any? How come you have one? are you that close with Annie that she gave you one and not his groom?<br /></p><p>Devon: we're not close.<br /></p><p>James; like what I've told you, Annie and I are just friends, nothing more! But you and I is something more! I love you Devon more than words can say and explain. I never love anyone in my entire life as much as I love you beside from my dad and sister of course. You are my moon goddess! You are my air that I breathe! You are my everything that I am proud to say that you are mine and mine alone!<br /></p><p>Devon: what make you sure that I'm yours?<br /></p><p>Tanung ni Devon sa binata pero naka-ngiti naman.<br /></p><p>James: because of this<br /></p><p>James lifts Devon's face for him to look directly into her eyes. Slowly just like before, he lower his face and seconds after, fireworks are everywhere. Flowers are in bloom! Waters are freely flowing from the river going to the sea. Angels seems to be happily singing a song of forever! James grab the hands of Devon and put it on his shoulder. While his hands are now hugging Devon tightly. Hindi na pinigilan ni Devon ang sarili na sagutin ang mga halik ni James! Bakit ba siya mag-eenarte? Ngayon pang, malinaw na ang lahat sa kanya! Ngayon pa na mismong ang lalaking kanyang minamahal ay nagpahayag na nang pagmamahal nito sa kanya? She's happy! They're happy! That's the most important thing sa mga oras na iyon. Dahil sa wakas natapos na din sa waks ang paghihirap ng kanilang mga puso. Mga pusong matagal ding tinikis ang isa't-isa dahil samga g paniniwala at pagkukulang sa tiwala.<br /></p><p>Sa di kalayuan ay meron ding mga taong masaya para kayna Devon at James. Hindi na lang sila nagpakita pa sa dalawa para hindi ito maistorbo. Sana lang ay habang buhay na ang kasiyahan ng dalawang ito! at wag na muling maulit pa ang pagdurusa na pareho ng mga ito na dinanas.<br /></p><p><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞ FIN∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: center'><br /> </p><p><br /> </p><p><br /> </p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-33828368865828039522010-11-04T22:55:00.001-07:002010-11-04T22:55:14.844-07:00Chapter 24<span xmlns=''><p>Hanggang sa mga araw na iyon, ay iniisip pa rin ni James kung gagawin niya ang ipinayo sa kanya ng ate niya na kausapin si Devon. May point naman ito sa sinabi sa kanya. Yun nga lang wala siyang lakas ng loob para gawin iyon. Natatakot siya sa pwede niya pang malaman mula sa dalaga sa oras na kausapin niya ito. natatakot siya! Natigil lang siya sa pag-iisip ng biglang pumasok sa kwarto ang ate Lyra niya.<br /></p><p>James: What are you doing here? Don't you know how knock first before entering someones room?<br /></p><p>Lyra: you're my brother!<br /></p><p>James: that's not the point! You still need to ask permission before entering my room!<br /></p><p>Lyra: Whatever! Want some?<br /></p><p>Pambabalewala nito sa kanyang sinabi sabay alok sa kanya ng ice-cream na kinakain nito.<br /></p><p>James: What do you want from me?<br /></p><p>Lyra: I want you to relax!<br /></p><p>James; I am relaxed! So, can you go out now?<br /></p><p>Lyra: Devon doesn't have any affair with anyone else, James. This is all a misunderstanding!<br /></p><p>jameS: huh?! Why are you talking about Devon? And what are you saying that this is all a misunderstanding? That she never had an affair with other guy?<br /></p><p>Lyra: I've talked with her sister this morning.<br /></p><p>James; What? How di-<br /></p><p>Lyra: She's the one who approach me first. She went o my office this morning.<br /></p><p>James: you believe her? She is Devon's sister. She mi-<br /></p><p>Lyra: she might be lying? No! what she said all answer my thought in mind! She even remember the day you visit Devon but didn't show yourself to her because of what you heard and see that day.<br /></p><p>James: How come? She didn't even know me! Devon told me that she is not showing any of my pictures to anyone fearing that they might steal me from her, even with her sister. So how will Devon's sister learned about mu supposed to be surprise visit to her sister?<br /></p><p>Lyra: like what I said, she remembers you! You just can't remember but she told me, that you even bumped her and didn't even ask for forgiveness.<br /></p><p>Bump? Did he happen to bumped with somebody that day? Iniisp n James ng husti kung meron nga siyang naka-bungguan ng araw na iyon. Sa pagbabalik tanaw sa nangyari ng araw na iyon, naalala niyang parang bumunggo nga siya sa isang bagay ng nagmamadali siyang umalis sa lugar na iyon narinig pa nga niya na may sumisigaw sa kanya na boses babae. Hindi na nga nya lang maintindihan dahil sa sobrang emosyon na nararamdaman niya at tagalong ang ginamit nitong salita.<br /></p><p>James: I remember it! so what about it? How is it connected with Devon not ha-<br /></p><p>Lyra: it is that what you hear and see that day is just an act!<br /></p><p>James: Act? What do you mean by that?<br /></p><p>Lyra: that guy you saw Devon is hugging and to whom she even say "Honey I love you", is her cousin!<br /></p><p>James: what?<br /></p><p>Lyra: Her cousin asked Devon to put up a play with him to make her cousin's ex-girlfriend jealous. And those people with them, including Devon's family are a part of that play!<br /></p><p>James: So what's the point of making her cousin's ez-girlfriend jealous?<br /></p><p>Lyra: it is that her cousin is still madly in-love with that girl! He wants to know how the girl will react if she learned that her ex-boyfriend easily replace her after their break-up.<br /></p><p>James: so what happen next?<br /></p><p>Lyra: The girl confesses to the cousin of Devon, that she is still in love with him. And she can't allow that other woman will own him and his love! And everything follows. Devon's cousin tells the girl that Devon is his cousin that he only want to know if she still love him.<br /></p><p>Hindi na naiintindihan ni James ang iba pang kinukwento ng ate nya tungkol sa nangyari sa pinsan ni Devon. He is just so happy and relieve to know that all this time, he still own and have Devon's heart and love! Na lahat ng mga galit niya ay balewala. Na napa-ka tanga niya sa pag-sayang sa mga panahon na sana ay masaya sila ni Devon na mag-kasama. Kung sana lang, hindi siya inunahan ng selos at galit ng mga araw na iyon. Kung binigyan niya sana ng pagkaka-taon na mag-paliwanag ang kanyang mahal, hindi sana sila nagkaka-gulo ngayon. Kung sana lang nag-tiwala siya at hindi binase lang sa kung anu ang nakita at narinig niya. Kung sana inintindi niya ang buong pangyayari bago siya gumawa ng isang bagay ng pagsisisihan niya! Na talagang pinagsisi-sihan niya sa mga oras na iyon.<br /></p><p>Lyra: James, are you listening?<br /></p><p>James: Sis!<br /></p><p>Lyra: what?<br /></p><p>James: Help me!<br /></p><p>Lyra: help you with what?<br /></p><p>James: help me make it up with her! Help me to ask for forgiveness! Help me to-<br /></p><p>Lyra: Sure no problem! Don't worry! We already have a plan!<br /></p><p>James: we?<br /></p><p>Lyra: Leave it to your sisters!<br /></p><p>Hindi man maintindihan ni James kung anung plano ang tinutukoy nito at kung sino pa ang kasama nito na gumawa ng plano ay ipagkaka-tiwala pa rin niya sa kapatid ang lahat!<br /></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-4152244989770873052010-11-04T22:53:00.003-07:002010-11-04T22:53:47.568-07:00Chapter 23<span xmlns=''><p>Dalawang araw mula nang mag-kausap sina Deline at Kyra, ay matutuloy na rin sa wakas si Deline sa pag-punta sa piñata-trabahuan ng kapatid ni James. Hindi rin kasi ni Kyra kung saan ang eksaktong address ng mga Greene. Parang wala sa sariling basta na lang sinabi ni Devon sa kanya kung sino ang pwede nyang pagtanungan kung saan ang nakatira ang lalaki. Kaya lalo pa siyang nagkaroon ng determinasyon na kausapin ang lalaki. Sa isang boutique napadpad si Deline. Doon niya nalaman na pagma-mayari ng kapatid ni James ang lugar na iyon. Sa labas pa lang ay sinalubong na siya ng isang empleyado nito.<br /></p><p>Empleyado: Maam, goodmorning po! Welcome sa Lyra's Fashion House.<br /></p><p>Deline: Miss, nandyan ba si Ms. Lyra Greene?<br /></p><p>Empleyado: Kaibigan nya po ba kayo? Meron po ba kayong appointment sa aming manager?<br /></p><p>Deline: Actually, wala sa dalawa! Paki-tanung naman kung pwede ko siyang maka-usap kahit sandal lang. paki-sabi Ms. Deline Samaniego ang nag-hahanap sa kanya. Kapatid ni Devon Samaniego.<br /></p><p>Empleyado: Sige po! Upo po muna kayo, pupuntahan ko na po si Maam Lyra.<br /></p><p>Malalim ang iniisip ni Lyra ng bigla may kumatok sa kanyang opisina.<br /></p><p>Empleyado: Maam, someone is looking for you outside.<br /></p><p>Lyra: who is it? is it my brother?<br /></p><p>Empleyado: No maam! It's a woman, name Deline Samaniego. She said she is the sister of Devon Samaniego.<br /></p><p>Napatayo si Lyra sa kinau-upuan ng marinig kung kaninong kapatid ang naghahanap sa kanya. "why is she here?" tanung niya sa sarili.<br /></p><p>Lyra: Let her in.<br /></p><p>Empleyado: yes maam!<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p>Empleyado: Ms. Deline, pwede na daw po kayong pumasok.<br /></p><p>Deline: Salamat<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p>Lyra: Ms. Samaniego! I'm lyra Greene. You tole my employee that you are the sister of Devon. By that I think you have the idea what is just happening right now?<br /></p><p>Deline: you're right! I'm here to ask from you, where can I find your brother.<br /></p><p>Lyra; and why is that so?<br /></p><p>Deline: I think I better tell my purpose straightly to your brother.<br /></p><p>Lyra: but don't you think, we're going to make things more complicated if we interfere with their problem?<br /></p><p>Deline: sorry Ms. Greene, but I cant help to see my sister so miserable and just stand there and cry with her. I want to do something for her.<br /></p><p>Lyra: and what you think the best thing you can do for her, is to talk with my brother on her behalf? Is that so?<br /></p><p>Deline: it's good to know that you understand why I need to see you brother personally.<br /></p><p>Lyra: But sorry, Ms. Samaniego, I can't tell you where my brother is!<br /></p><p>Deline: but why?<br /></p><p>Lyra: coz, I think it's better that it's your sister who will explain everything to my brother and not you.<br /></p><p>Deline: explain? My sister will explain to your brother? Wait, Ms. Greene. Are you trying to point out on something? Because on what I can see, it's you brother that needs to do lots of explaining to my sister. In the first place, he is the one who didn't fulfill his promises with my sister.<br /></p><p>Lyra: whoah! Ms. Samaniego! Are you trying to say that my brother is the one and not your sister? And what do you mean by not fulfilling his promises to your sister? Isn't your sister who didn't carry out her promise of loyalty to my brother?<br /></p><p>Deline: loyalty? My sister, suffer a lot when your brother cut his communication with her! You just don't know how many nights my sister silently cry and pray that your brother will contact her once again and explain to her what is really happening between them! You just don't know how my sister convinced all of us, that James is true about his promises of forever with her. That one day he, will be knocking on our door and tell her, that she is the only one for him! That your brother is just so busy with his study that's why, he can't contact her for a while. Then one day, after so many months having no communication, my sister will only find out that the man she is waiting all this time is just her in the country having amnesia and a girlfriend! And what it hurts the most is that he can't even remember anything about my sister!<br /></p><p>Lyra: it's your sister's fault why my brother did that!<br /></p><p>Deline: My sister? What do you mean by did that? Don't tell me your brother purposely stops communicating with my sister? Ha! Then you are telling me its my sisters' fault why all of this is happening?<br /></p><p>Lyra: after the camp, my brother needs to go back abroad and study there. But he can't help it being far from your sister. So he convinced my dad and I that he wants to continue his studies here in the Philippines. We let him do what he wants. Then one day, my brother told me that he will just visit someone so important. But on that same day, my brother meets an accident on his way home. The doctor told us, that my brother had amnesia. So he can't remember some part of his life. That's what we believe since then. I don't have any idea about m brother's relationship with Devon. Even when we meet her at the Dance studio of Kyra, my brother didn't show any sign that he know your sister. Not until when we live them both alone. I notice that Devon knows my brother from what I accidentally heard from their conversation. But my brother still insists that he doesn't know your sister. Then made by faith, we meet again at the hospital where we asked your sister to be my brothers personal nurse. Then one day an accident happen between my brother and your sister and from that, my brother told me everything. Everything from their first meeting at the camp until confessing to me that all this time he was lying to us. That he really don't have amnesia. That he only do that, trying to forget what happen that day. The day when, he found out that your sister is betraying my brother from the very beginning.<br /></p><p>Deline: betray your brother? When all this ti-<br /></p><p>Lyra: My brothers pay a surprise visit to your sister that day. But he was the one surprised by what he saw and heard. Ms. Samaniego your sister is having an affair with other man while having a relationship with my brother! Don't tell me you don't know about that? She's your sister! What am I expecting, of course you will deny it!<br /></p><p>Nagugguluhang napa-upo si Deline sa sofa ng opisina ni Lyra. Paanong nag-karoon ng relasyon ang kapatid niya sa iba? Eh, itong James lang na ito ang tanging alam niyang lagi ka-text at tumatawag sa kanyang kapatid. Ng di sinasadya ay napa-tingin si Deline sa isang pisture frame na naka-sabit sa opisinang iyon. Napatayo siya at nilapitan ang larawang iyon. Pinaka-tingnan nya ng maigi ang lalaking kasama ng kausap niya sa litratong. Parang pamilyar ito sa kanya. Nakita na niya ito sa kung saan!<br /></p><p>Lyra: What are you doing?<br /></p><p>Deline: Ahmmmmmmmmm.. can I ask you something?<br /></p><p>Tanung niya dito na habang hindi pa rin inaalis ang pagkaka-titig sa lalaki na nasa larawan.<br /></p><p>Lyra: what is it?<br /></p><p>Deline: who is this man in your life? The one in the picture with you.<br /></p><p>Lyra: Him? He's my brother! He is James Greene! Why?<br /></p><p>Deline: Your brother? For real?<br /></p><p>Lyra: Yes! He is my brother. The one we are talking about this whole time. The man your sister had a relationship before!<br /></p><p>Hinanap ni Deline sa isipan niya kung may pagkaka-taon ban a ipinakita sa kanya ni Devon ang larawan ni James. Pero wala siyang maalala. Pero bakit paki-ramdam niya ay nakita na niya ito kung saan.<br /></p><p>Lyra: Hey, MS! Are you still with me?<br /></p><p>Deline: yes! Ye-yes!<br /></p><p>Lyra: can you please stop staring at my brothers' picture!<br /></p><p>Sa halip na sundin ang sinabi ng kausap ay muli pa niyang tinitigan ang larawan. At maya-maya lang,<br /></p><p>Deline: tama! Alam ko na!<br /></p><p>Lyra: huh? What are you saying? What do you mean by that?<br /></p><p>Deline: Ms. Greene! Everything is all a misunderstanding! Everything!<br /></p><p>Lyra: huh? Can you please explain to me what are you trying to pine out?<br /></p><p>Deline: Now I finally remember why your brother looks familiar to me!<br /></p><p>Lyra: Familiar to you? Why have you seen my brother somewhere?<br /></p><p>Deline: Yes! I do!<br /></p><p> <br /> </p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-46871883948233172062010-11-04T22:53:00.001-07:002010-11-04T22:53:27.761-07:00<span xmlns=''><p><span style='color:#17365d; font-size:16pt'><strong>Chapter 22<br /></strong></span></p><p><br /> </p><p><br /> </p><p>Hindi malaman ng pamilya ni Devon kung papaano pakakalmahin ang dalaga. Lalong hindi nila alam ang gagawin dahil wala silang ideya kung bakit ito iyak ng iyak. Pero ang ate Deling nya ay meron ng alam kung bakit. Nakita kasi nito ang isang invitation for a wedding sa harap ng pintuan nila. At mula sa mga pangalang naka-sulat doon, alam nyang usapang puso kung bakit nagkaka-ganito ang kapatid niya. "It is him!". Ang ate ni Devon na si Deline ang isa sa mga kaka-unting nakaka-alam tungkol sa naging maiksing relasyon nina Devon at James mula ng manggaling ang mga ito sa Camp hanggang sa tumigil na ito sa pag-kontak sa kapatid nya ilang buwan na ang nakaka-lipas. Ayon naman sa kapatid nya si Devon, nakapag-move on na ito. mali ang ginawa nyang maniwala dito. kung alam nya lang sana na hanggang ngayon ay umaasa pa ang kapatid sa lalaki at sa mga pangako nito, hindi sana nagkaka-ganito ang mahal nyang kapatid.<br /></p><p>Mrs. Samaniego: anu ba ang nangyayari sayong bata ka! Paano ka naming matutulungan kung ganyan ka! Deline! May alam ka ba dito?<br /></p><p>Pag-aalalang tanung ng kanilang ina. Sa halip na sumagot, ito ang sinabi na lang ni Deline.<br /></p><p>Deline: Ma, Pa, pinsan, iwan nyo po muna kami ni Devon.<br /></p><p>Mrs. Samaniego: At bakit na-<br /></p><p>Mr. samaneigo: Hayaan na natin ang mga bata! Halika na sa labas, mama.<br /></p><p>Hindi na nakapag-salita pa ang kanilang ina at sumunod na lang sa kanilang ama pati na ang iba pang naroroon sa kwartong iyon.<br /></p><p>Deline: Devon, tama na yan! Lalo ka lang masasaktan kung sasarilinin mo ang problema. Sabihin mo sakin! Anu ba talaga ang nangyari? Baka hindi mo napapansin, pinagmamasdan lang kita. pero matagal ko nang nakikita at naoobserbahan na may kaka-iba sayo simula pa noong isang buwan. At anu itong invitasyon na ito? bakit meron ka nito?<br /></p><p>Sa sinabi ng kanyang ate, lalo pang lumakas ang iyak ni Devon. Hinayaan na lang ni Deline ang kapatid. Bukas na lang niya ito kaka-usaping muli kapag medyo kalmado na ito. pero dapat makagawa na siya nang paraan para sa kapatid. Kailangan nyang maka-usap ang puno't dulo ng lahat ng problemang ito. si James! Si James lang ang makaka-sagot sa lahat ng mga gusto nyang itanung at malaman!<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: James! What does this mean?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Walang permisong basta na lang itong pumasok sa kwarto nya. Pero hindi na niya iki-nagulat. He knows even her sister is shock about the invitation his friends is confirming from him.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: that's nothing Sis. So don't waste you're time reading it.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: what do you mean by nothing? James its about your wedding this invitation is all about. So how can you say that it's just nothing?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Annie, just made it all! He's trapping me into something really terrible!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Annie? What do you mean she made all this crap? James, don't- bl-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'm not blaming anyone! She really do that! She's behind those invitations that all of you got!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: but hw? Why? I mean, she's ni-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Nice, thoughtful, sweet, and generous. That's what we all think about her! But we don't know her that well sis! She deceived me! She deceived us! All of us!<br /></span></p><p>Nanghihinang napa-upo si Lyra sa kama ng kapatid. Hindi siya maka-paniwala na kayang gawin iyon ni Annie. Hindi! Pero tama ang kapatid niya! Hindi nila ito ganung kilala.<br /></p><p>Lyra: So whats the plan? What are you going to do about this? How are you going to explain this to the people who received this invitation?<br /></p><p>James: I don't know! I can't think very well right now! The fact that I can't imagine that Devon might also have this Sh*t thing!<br /></p><p>Lyra: Devon? Wait! I know that Annie happen to meet Devon during the camp. But like what you-<br /></p><p>James: She knows that Devon and I have a relationship before. And, Devon even saw me and Annie, kissing last night at the restaurant.<br /></p><p>Lyra: What? How come: what is she doing there? And how did Annie, learned about you and Devon? <br /></p><p>James: Annie just told me that she has all the means to know about my past with Devon. Know, what Sis! Annie is being possessed last night! I feel even scared of her! She even did in purpose kissing me last night. Just because she saw Devon is coming.<br /></p><p>Lyra; Oh, James!<br /></p><p>James: I feel sorry for Devon! I saw how hurt she was when I look at her. Those eyes make me feel too much guilt of what happen. But I can't understand is that I also saw anger form her eyes. But why? I mean, wasn't she is the one who betrayed me at first?<br /></p><p>Lyra: Know, what brother! What I think is the best thing you need to do is to talk to her!<br /></p><p>James: For what? To hurt myself more of what I might confirm from her? No thanks, Sis! I'm not like those stupid who run after tho-<br /></p><p>Lyra: you'll not run after her! You'll just clarify everything from her! You'll just ask questions that are inside your mind and heart. Maybe from that, you can totally free yourself from your past. And you can start moving on!<br /></p><p>James: I don't know! I can't!<br /></p><p>Lyra: Yes you can! You just need to take the risk!<br /></p><p>Iniwan ni Lyra ang kapatid sa kwarto nito para mapag-isipan ang suggestion niya dito na kausapin ang babaeng hanngang ngayon ay laman pa rin ng puso at isip nito. Pero sa tingin niya ay kailanagng din may gawin siya para dito. bago pa tuluyang mabaliw ang kapatid nito sa kaka-isip.<br /></p><p><br /> </p><p><br /> </p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-16018683799325883802010-11-03T19:04:00.001-07:002010-11-03T19:04:57.379-07:00This is iT<span xmlns=''><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Natutuwa si Devon sa pagkaka-kita sa mga dating kasama sa Camp. Lalo na ng Makita muli ang kaibigang si Fretzie.. Naging tour guide ng mag-kapatid si Devon nang umagang iyon. Pero kailangan din nilang mag-hiwalay dahil sa kailangan na nina Fretzie na puntahan ang mga kasama nito. Si Ivan ayaw pa sanang umalis, kaso no choice siya, dahil ang mismong instructor nila ang nagpapa-tawag sa kanilang mag-kapatid.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Ivan: See you when I see you?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Yeah.. Take care guys!!! I'm really happy na nag-kita tayo ulit!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Fretzie: same here Friend!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>They wave goodbye to each other. Naka-tayo lang si Devon sa pwesto nyang iyon at hinintay na mawala sa paningin nya ang mag-kapatid. <em>Wala pa rin talagan nagababago. </em> Ngunit ng maalala nya ang isang tao, binawi rin nya ang sinabi sa sarili. Napatili naman si Devon ng may boglang yumakap sa kanya mula sa likuran. Kinabahan siya nung una, pero ng Makita ang suoot nitong bracelet, inipon ni Devon ang buong lakas nya, at inapakan ang paa ng taong yumakap sa kanya. Agad namang binawi ng kung sino mang yumakap sa kanya ang mga kamay nito at nagtatalon sa sakit dahil sa ginawa ni Devon.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: Talaga bang nursing ang kinukuha mong course? Mas mukhang mapapatay ang pasyente mo, kung ganyan ka!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Reklamo sa kanya ng taong ngayon ay namimilipit sa sakit ng paa.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Anu namang tingin mo sa mga pasyente ko, katulad mong basta na lang nangya-yakap?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: OO! Marami sila! Lalo na kung hindi napapa-inom ng gamut!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Hahampasin nya sana ito ng bag, kungdi lang ito umiwas at lumayo sa kanya ng kaunting distansya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Hoy! Anung akala mo sakin, sa Mental Hospital magta-trabaho? Hindi ko kakayanin ang mga kapatid mo dun! Sayo pa lang nga, nagtwe-twenty-two na ang linya ng noo ko, dun pa kaya sa tribo nyo?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Nag-simula na syang lumayo sa taong kausap nya ng bigla siya nitong yakapin ulit sa kanyang likuran.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: Baby, wag ka ng magalit! Naglalambing lang naman ako. Alam mo namang, ilang buwan din tayong hindi nag-kita. Miss lang kita, okay!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Hinigpitan pa nito ang pagkaka-yakap nito sa kanya. At maya-maya ay kina-kantahan na siya nito. Pag-dating sa ganung bagay, hindi na nya matitiis pa ang taong ito. He knows her weaknesses.pinaharap siya nito.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: Forgiven?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: anu pa ba magagawa ko?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: Hey! Wag ka ngan ngumoso dyan! Baka sabihin ng nakaka-kita sa atin, nag-aaway tayo..<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Ewan ko sayo!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Andrew: alam ko na! Treat na lang kita, same place?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Libre? Ibang usapan na nyan! Cge go ako dyan!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sabay nilang tinaahak ang palabas ng University na iyon! Hawak kamay sila habang ina-awit ang kantang inawit ng lalaki kay Devon kanina. Marahil ay masaya ang dalawang nilalang sa muli nilang pagki-kita. Ngunit hindi ang taong kanina pa sa kanilay, nag-mamasid.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: are they that too showy about their relationship? They don't even care if someone might be watching or eavesdropping to their conversations! And that guy! <br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Galit ang nararamdaman ni James sa mga oran na iyon. Habang pinag-mamasdan ang dalawang nilalang na kani-kanina lang ay binabantayan nya mula sa malayo. Hindi naman sinasadya ni james na marinig ang lahat. Aksidente lang ang pag-punta nya sa lugar an iyon, dahil hinahanap nya ang cafeteria ng University. Wala na siyang gana! Anger flooded his whole being. Seeing that king of sweetness Devon and his "boyfriend" is sharing a while ago. He's the same man, he saw months ago. To whom Devon said those sweet words he always dreamed of to be for him alone.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 17</strong></span><span style='font-size:12pt'><br /> </span></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Nag-aalala na si Lyra para sa kapatid. Isang lingo na itong lagging gusting mapag-isa. Napansin nya ito simula ng manggaling ito sa Dance Competition na sinalihan nito. Alam nyang nalulungkot ito sa pag-katalo ng grupo nito sa naturang kompetistyon. Pero she can feel its more than that! Di lang nya masigurado kung anu at bakit. She really need to talk to him.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: (knock knock) James, can we talk?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: I'm tired sis! I need to rest.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: you can do that after we talk.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: is that too important that I need to skip my sleep just to have that talk with you?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Hindi na sumagot pa si Lyra, pumasok na lang siya sa kwarto ng kapatid para hindi na tumagal.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Speak! Make it fast, oaky?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: what's with you, brother?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: I've notice, that there is something wrong about you, these past few days. Are you still after you're lost in the competition?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: of course not!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: then why are you acting weird?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: I'm always weird! I am weird!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: is it something that concern about that nurse in the hospital?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Angulat si James at natameme sa sinabi ng kapatid. Nakita ito ni Lyra at dun nya napa-tunayan na may mas malalim pa ngang dahilan sa mga kinikilos ng kapatid. Samantalang si James naman ay walang balak aminin sa kapatid ang totoo.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Ofcourse not! After that incident at the hospital, I've never see her again. And I don't want to see her anymore!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: are you saying the truth? Or you're just hiding it from me? C'mon brother, I'm your Sis. I'm here to help. Ut's better if you really wan to forget about here, better express your feelings more often, so that it will be easy for you to move on.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sa sinabi ng kapatid, parang nang-hina ang mga tuhod ni James at tuluyan ng napa-upo sa kama nya. Agad naman nilapita ito ni Lyra.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: I saw her! I saw her with that guy!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Pag-amin ni James sa kapatid. Nararamdaman ni Lyra ang pangi-nginig ni James. She knows that pinipigilan lang ng kapatid ang pag-iyak.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: When did you see her and where?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: At the University where the competition was held. I never thought I would see her with him. They're so sweet. The guy even hug her ang sing her favorite song. Then walked holding each others hand. She's so happy! I can see it in her eyes! I thought I am the only one who can make her smile that way.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: just let her go! If she's happy with him let her be!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: I know! I did that ever since I that day! But why is it I can't breathe at that very moment seeing and hearing how they talked with each other. But why do I feel so damn jealous when he is hugging her? Why can't I moved my body and run away from that place so that I won't see them showing and making each other feel so important and loved?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: You loved her that much, I suppose. But how about Annie? Didn't you tell me before that you are starting to like her?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Ngumiti si James ng mapait. At dahil dun alam na ni Lyra na hindi totoo ang sinabi ng kapatid nya noon.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: from the very beginning, what I feel for Annie, is just about being friends with her. And nothing more! Annie have lots of good quality and anybody would fall for her easily because of those traits of her. That's why I can't understand why I can't fall forher and forget about my feelings for Devon!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Dahil sa sinabi, hindi na mapigilan niJames ang kinikimkim na kalungkutan. Tuliyan na siyang bumigay sa mga emosyong naka-kulong sa kanyang kalooban. Si Lyra naman, hindi malaman kung paano aaluin ang kapatid. Pero sa mga oras na iyon, hindi lang si James ang lumuluha. Ganun din ang isang taong nagmamahal sa kanya ng lubos simula pa lang na hindi sinasadyang napa-kinggan ang mga sinabi nya sa kapatid.<br /></span></p><p><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Di malaman ni Annie, kung lalakad o tatakbo palayo sa lugar na iyon. Nabitiwan na nya lahant ng dala-dala nyang pasalubong par asana kay James. Nalaman nya mula sa daddy nito na mukhang hindi maganda ang kalgayan nito dahil sa palagi itong nagku-kulong sa kwarto. Kaya naman pinili nyang lumiban muna sa usapan nilang magka-kaibigan at bisitahin ang binata. Ngunit hindi nya inaasahan ang maririnig mula ditto. Hindi nya sinasadya na mapa-kinggan ang lahat. Papasaok na sana siay sa kwarto nito dahil naka-bukas ang pinto. Ngunit napa-tigil ito ng mapa-kinggan ang usapan nito at ng kapatid na si Lyra. "<em>from the very beginning, what I feel for Annie, is just about being friends with her. And nothing more! Annie have lots of good quality and anybody would fall for her easily because of those traits of her. That's why I can't understand why I can't fall forher and forget about my feelings for Devon!" </em>paulit-ulit na naririnig ni Annie sa kanyang isipan ang mag sinabing iyon ni James na lalo lang nagpalakas sa daloy ng mga luha nya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: kung sino pa ang hindi ko inaasahan ay siya pa pala ang makaka-agaw ko sa pagmamahal mo James! Pero bakit ganun ka sakin pag-tayo ang mag-kasama? Bakit?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Gusto sanang isumbat ito ni Annie sa binata ngunit wala siyang lakas ng loob para gawin iyon. Masyadong masakit para sakanya ang nalaman na simula pa pala sa una, ay siya lang ang nangangarap ng pang-habang buhay para sa kanilang dalawa.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: hindi ako papayag! Ako si Annie Alegre ay sumusumpa na gagawin ang lahat wag lang mapunta sa Devon na iyon si James. Kung kailangan kong nakawin ang pagmamahal mo James mula sa babaeng iyon gagawin ko! Kung kailangan kong maging si Devon para lang mahalin mo, gagawin ko! Kamatayan ko lang ang hahadlang sa habang-buhay nating pagsasama James Greene! Ako lang ang para sa iyo. At ikaw ay parang lang sa akin!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Unti-unting sumilay sa mga labi ni Annie ang isang ngiti. Isang ngiti na hindi nana-isin ng sinuman na Makita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:14pt'><strong>Chapter 18<br /></strong></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Napaka-raming pasyente ng araw na iyon sa ospital kaya kahit silang mga OJT lang ay napapa-sabak sa medyo komplekadong trabaho. Nag-aangalan na ang ilang kasamahan ni Devon sa pinapagawa sa kanila. Pero para sakanya, its her pleasure na pag-silbihan ang tanang pasyente sa ospital na iyon. Maya-maya narinig nya na tinatawag ang pangalan nya sa intercom ng ospital na iyon. Nagtataka man, pumunta na rin siya sa lugar na binaggit ng babaeng nag-salita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Sinu naman kaya iyon? Dadalaw sa akin? May sakit ba ako?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Tanung ni Devon sa sarili. Nagulat man, tuloy-tuloy na pumasok si Devon sa kwartong iyon. Si Annie Alegre ang taong dumalaw sa kanya. Pero bakit? Anung meron?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Devon, pasensya ka na kung naistorbo kita sa trabaho mo.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sasagot sana siya ditto na okay lang, ngunit maagap siya nitong naunahan at muli pang nag-salita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: alam ko namang sasabihin mo na okay lang sayo. Kahit alam kong hindi at gusting-gusto mo na akong playasin sa ospita na ito. Pero bago mo ako paalisin hayaan mo munang sabihin ko sayo ang pakay ko dito.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: hep! Hep! Teka tekalang Annie, hindi kita masyadong maintindihan pwe-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Kaya nga makinig ka!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sigaw nito sa kanya na nagpa-gulat sa kanya. Mukha namang na-realize nito ang ginawa. Huminga muna ito ng malalim pag-katapos ngumiti sa kanya ng pagka-tamis tamis. At walang kagatol-gatol na sinabi.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Stay Away From My James!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Tama ba ang dinig nya dito? Sinabi ba talaga nito na "MY James". Inaangkin nap ala nito ang binata. Sabagay, base naman sa kinilos ng dalawa noong nasa ospital pa si James ay malalaman mo na kung anu ang namamagitan sa mga ito. Natigil pa ang kanyang pag-iisip ng muli itong mag-salita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Narinig mo ba ako Devon? Stay Away from My James! Wag na wag ka nang lalapit sa kanya! Never again! Ginugulo mo ang matahimik naming buhay!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: sandali lang, Annie<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Ms. Annie. Hindi tayo close para tawagin mo ako sa first name basis.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Natigilan si Devon sa sinabi ng kausap nya. Eto ba talaga ang Annie na nakilala nya sa Camp a year ago? Nasaan na ang sweet personality nito? Ang mga ngiti nito ay parang kaka-iba. Ngiting mas nagdudulot sa kanya ng takot kesa saya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: what? Speak up! Wala ka bang dila or whatever? O baka naman hindi ka nakaka-intindi ng English? Gosh naman! Anu-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: naiintindihan kita! At pwede ba, wag mo kong maliitin! Nag-aaral ako at may pinag-aralan ako na sa nakikita ko eh, wala ka!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Aba't may tapang ka rin palang tinatago anu? Sabi ko na nga ba at pawing pang-front mo lang ang mga kabaitang pina-pakita mo sa lahat!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: bakit? Paano mo nasabi yan? Ganyan din ba ang ginagawa mo huh, Annie? Ang mag-kunwaring mabait at sweet pero yun pala<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: yun pala anu? Anu Devon? Yun pala pareho, puro pagku-kunwari?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: wag mo'kong itulad sayo Annie. At tungkol sa sinasabi mo kanina, hindi mo man sabihin kung sino ang tinutukoy mo sa "MY BOYFRIEND" tyhing mo, alam ko ang tinutukoy mo ay si James. At anu ba ang sinasabi mong ginugulo ko ang matahimik nyong buhay? Eh, hindi ko na nga nakikita ang boyfriend mo at kahit ikaw. At kung sakali mang mag-kita kami. Wag akng mag-alala. Hinding –hindi ko siya papansinin ni kaka-usapin. Masay ka na? o baka naman may gusto ka apng idagdag. Sabihin mo na at marami pa akong dapat unahin kesa sayo.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Hindi na pinigilan ni Devon na mag-taray sa kausap total, mukhang wala naman silang mapapag-usapan sa matinong paraan.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: (tawa) You're really something Ms. Samaniego. Isang something na hindi ko maintindihan kung bakit pinag-aksayahan ng panahon ng boyfriend ko noong nasa camp pa tayo.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Nagulat si devon sa sinabi ni Annie.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: wag kang mag-alala Ms. Samaniego. I really don't know yet the whole story. Pero alam ko na kung saan man nag-simula ang lahat ng ito ay wala iba kundi sa camp. Doon ka lang naman unang nakilala ni James, di ba?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: pwede abng umalis ka na An- Ms. ALegre.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: You don't need to rell me that. Aalis na rin ako. Tapos na ako sa sadya ko sayo. Pero one thing, Ms. Samaniego, sa oras na Makita ko kayo ng boyfriend ko na nag-uusap, hindi mo magu-gustohan ang kaya kong gawin sayo.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Bago ito umalis, lumapit pa ito at humalik sa kanyang pisngi. Sabay bulong sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Hope our path will not meet again.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>At tuluyan ng lumabas sa kwartong iyon si Annie. Si Devon naman ay napa-kapit sa bangkong malapit sa kanya. Kanina pa nanginginig ang mga tuhod nya sa hindi nya malamang dahilan. Buti na lang at nakaya nyang paki-harapan ang babae. Takot sya! Takot ang nararamdaman nya sa mga oras na iyon. Sana nga hindi na sila mag-kita pa! sana nga.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:14pt'><strong>Chapter 19<br /></strong></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Tatlong lingo nang lumalabas sina Annie at James. Pero sa tatlong lingo na ito ay palaging si Annie ang nagyayaya. Gusto man nyang tanggihan ang dalaga pero nahihiya naman siyang gawin ito. Minsan na nyang in-open up ang nararamdaman nya sa palagi nilang pag-labas ni Annie sa ate nya. Pero sabi lang nito sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: James, if you really want to forget about her, youu must try dating someone who's worth of your time. Annie is a good girl. And I think she really likes you.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: but is it not that bad on her part if she learns that I can't repay her feelings with the same she is expecting from me?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Lyra: just try it James. Ther's no harm in trying. No one can tell what might happen between the two of you. What if, she's really the one?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Nailing na lang si James nang maalala nya ang sinabing iyon ng ate nya. Pero what if nga? That night, siya naman ang nag-yaya kay Annie na lumabas. Sa isang high class restaurant siya nag-pa reserve ng gabing iyon. Pero ito ay para klarohin na ang lahat kay Annie. Ayaw nyang paasahin pa ang dalaga. Mabait ito at sa tingin nya ay hindi ito nararapat para pasakitan. So tonight, he will ask Annie, to stop sa pag-invite sa kanya na lumabas sila. Dahil kung talagang gusto nyang kalimuta si Devon, ayaw nyang mang-gamit ng iba at it take for granted ang anumang nararamdaman nito para sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Sorry Annie (bulong ni James sa sarili)<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Samantala, sa bahay naman ng mga Alegre ay hindi magka-intindihan ang mga katulong kung alin ang uunahin sa mga inuutos ni Annie sa kanila.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Anu ba? Bakit ang tagal nyong ihanda ang ipangli-ligo ko? Wala na bang ibibilis yan? Yung mga damit ko? Kailangan ko pang pumili! Asan na ba yung magme-make up sa akin? Mommy!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sigaw ni Annie. Nagmamadali namang pumasok sa kwarto ng anak si Mrs. Alegre<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Mrs. Alegre: anu ba naman yan Annie! Pwede bang kung mag-uutos ka eh wag mong sigawan ang mga katulong?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: thy're so slow mommy! Alam nyo namang nagmamadali ako diba? Baka mainip si James sa paghi-hintay sa akin!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Napa-iling na lang ang ina ni Annie sa tinuran ng anak nya. <br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Sinundo ni James si Annie sa bahay nito. Agad naman siyang sinalubong ng ina nito na ang-bilin pa na iingatan ang anak nito. Maya-maya pa ay bumaba na si Annie. Napaka-ganda talaga nito! Lalo na ngayon, ngunit bigla namang sumagi sa isip ni James si Devon na naka-suot din ng mga ganung uri ng alahas at mamahaling damit. Anu kaya ang magiging itsura nito? Siguradong mas maganda it okay Annie. Sinaway naman agad ni James ang sarili sa iniisip. Hindi na nga nya alam kung anu ang magiging reaksiyon ni annie sa sasabihin nya ditto, tapos kung anu-anu pa ng iniisip nya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: James? Are okay?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Yeah! I'm fine. Your stunning tonight Annie!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Only tonight?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Of course everyday you are! So shall we?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Naka-ngiting ini-abot ni Annie ang kamay nit okay James upang alalayan siya palabas ng bahay.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Mrs. Alegre: Take care Annie, James! Have a wonderful night!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Pahabol pa ng ina nito ng makasakay na sila ng sasakyan nya. Bigla namang parang na-guilty si James sa gagawin nya ng gabing iyon. Pero para naman ito sa ikaka-buti ni Annie. Lumingon siya sa kanyang kanan at dun nya nakita ang naka-ngiting si Annie. Wala siyang nagawa kundi ngumiti na rin sa dalaga.<br /></span></p><p><br /> </p><p><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Kasalukuyang inaayusan si Devon sa isang parlor. Nag-hahanda kasi siya para sa isang pagsasalo-salo nilang magkaka mag-anak sa gabing iyon. Bukod pa dun, sa gabi ding iyon magpro-propose ang pinsan nyang baliw sa girlfriend nito. Kahit baliw ang tawag niya ditto at ganun din ito sa kanya, mahal na mahal nya ito. Dahil ito lang naman ang nag-ligtas sa buhay nya noong bata pa siya ng muntik na siyang malunod sa dagat. Kaya naman wala siyang nagawa kundi tulungan ito nang minsang ito ay humingi sa kanya ng pabor.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'><em>A year ago<br /></em></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1(sekreto muna kung sino): devon! Devon! Nasaan ka! Ang pinak-maganda kong pinsan! Lumabas ka ngayon din!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Humahangosa na pumunta sa bahay nila ang pinsan nya isang hapon.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: anung kailangan mo? At may pa punch-line ka pa dyan! Sabi ko naman sa-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Hindi na natuloy ang sinasabi nya ng bigla nitong hinawakan ang kamay niya at lumuho pa ito.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1: Pinsan natatandaan mo pa ban g iligtas kita sa kamatayan noong bata pa tayo? Yung sa tuwing wala kang pamasahe, diba nili-libre kita? Sa cafeteria natin, diba noong natapon yung order mong goto, binili ulit kita at hindi mo pa nababayaran yun hanggang ngayon. Noong grade 6, hindi ko sinabi kay Emar,yung ka-barkada ko na crush mo siya at hina-halik halik mo pa bago ka matulog ang picture nya na ginupit mo galling sa wallet ko. At ngayon ito, kita mo naman minama-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: hep! Hep! Anung meron? Huh? Katapusan na ba ng mundo at grabe ka! Talo mo pa ang Bombay sa isa-isa mo pa ang mga utang na loob ko sayo!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1: talagang katapusan ko na! <br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: Huh?! Bakit? Hala ka! Wag mong sabihin…….<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>At tiningnan nya ng masama ang pinsan. Alam na nito kung ano ang iniisip nya. Kaya naman binatukan siya nito!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1: Hoy! Hindi noh! Anung akala mo sa akin? Easy to get?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: May sinasabi ba ako?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1: wag mo ngang ibahin ang usapan! (sigaw nito sa kanya)<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: At bakit ka naninigaw?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>PinsanF1: Huh?! Sinisigawan ba kita? Hindi ah!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>At muli pa siya nitong minasahe.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Devon: anu ba! Tigilan mo nga yan! Bakit mo nasabing katapusan mo na?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Kinuwento sa kanya ng pinsan nyang baliw ang lahat. Sa una ayaw pa sana nya sa plano nito pero wala na rin siyang nagawa. Alam nya kung gaano ka-importante ang bagay na iyon sa pinsan nya kya, sa huli pumayag na rin siya. Kaya eto sila ngayon. At eto siya ngayon, nasa parlor at nagpapa-ayos.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:14pt'><strong>Chapter 20<br /></strong></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: wow James! This place is beautiful! It's Romantic.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Kitang-kita nya ang saya sa mga mata ni Annie ng makarating sila sa lugar na iyon.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Thank you James!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: why thanking me? I didn't do anything for you!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: No! you don't need to do anything. Like what I told you, just love me and leave to me the rest.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Niyakap pa siya nito. Wala siyang nagawa kundi yakapin din ang dalaga.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: by the way James, is there anyone, who asked for reservation on this place other than us?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: actually, Yes! Do you mind?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: No! it's just fine! Anyway, I think they're far from us. So they will not disturb us, right James.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: Ahmmm… I think we must eat now Annie.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Annie: Why in a hurry James? We have the whole night, do we?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>James: The food will get cold.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Umupo na si James. Wala nang nagawa pa si Annie kundi sumunod dito. Bakit pa ba siya mag-eenarte, nandito na nga siya at kasama si James. Samantala si James naman ay kinakalma na ang sarili dahil kanina pa siya kinakabahan. "c'mon James, just say it straight." Bulong nya sa sarili.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Devon: Ahhhhhhh!!!!!!!!!!! Late na ako!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Gusto ng sumigaw ni Devon sa labis na inis sa sarili nya. Kung bakit ba naman kailangan pa nyang bumalik sa bahay nila. Kasalanan din naman niya. Sa lahat ba naman ng pwedeng maka-limutan, eh yung pinaka-importante pa para sa gabing iyon. Naku naman! Ang masama pa nito, ay hindi nya naitanung sa pinsan kung saang part eng restaurant na iyon ang venue. Masyadong malaki ang lugar na iyon. At sa nakikita nya, hindi lang ang pinsan nya ang nagpa-reserve sa lugar. Bahala na! inikot ni Devon ang lugar. Hindi talaga niya Makita kaya naman nag-tanung na siya sa mga staff ng lugar. <br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Devon: dapat pala kanina ko pa ginawa ang magtanung! Pero anung magagawa ko, naguguluhan na ako! Baka kasi ma-delay ang event dahil sa akin kaya hindi na rin ako makapag-isip na maayos! Aahhhhhhhh!!! Teka teka! Bakit ko ba kinakausap ang sarili ko! Hala bakit may dalawang hagdan dito. Kanan o kaliwa? Kaliwa na lang.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ngunit ang lahat ng pagod at inis na kanina pa nararamdaman ni Devon sa pagiging late nya at paghahanap sa pina-reserve na lugar ngpinsan nya ay naglahong parang bula. Namanhid ang buo nyang katawan sa nakita! Sa panaginip nya lang nakikita ang tagpong iyon. Wala sa isip nya na magkaka-totoo ito. <br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie, I have something to tell you.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: what is it, JAMES?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Kinakabahan si Annie. Pero excited din! "Finally James, aaminin mo na sa akin na mahal mo'ko! Ang tagal ko nang hinihintay ang gabing ito", saad ni Annie sa isipan nya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: but first, I would like to thank you for everything that you did to me! I never expect it from someone, who I'm not close with. You're always there for me, whenever I need care and comfort!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: James, I must be the one thanking you for allowing me to do those things for you. With that, you make me feel my importance. That my existence in your world is worthy. So what is it that you want to tell me?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: You're a wonderful person Annie. You're beautiful, intelligent kind. Anyone can like or even fall-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: James, stop complimenting me, please be straight to the point.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Bumuntong hininga muna si James bago nag-patuloy sa pagsasalita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie, you deserve someone who will take care and love you all his life. You deserve someone who will treat you nicely and someone who can give you the same feelings you have for him. You deserve someone who will be there for you as long as he lived. Someone who is not half-hearted and can give you fully his love and care without any hesitations or second thought.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: What you are trying to say is,<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: I can't be that someone Annie. I'm sorry.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Unti-unting nawala ang ngiti sa mga labi ni Annie. Agad namang hinawakan ni James ang kamay nito na naka-patong sa lamesa.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: But I'm still here as your brother and Friend. I wi-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Friend? Friend? My brother? Anyone could be my brother James but not you!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: A friend<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: I have lots of that! I think I need to go now. You can think about this, this whole night. I'll just tell my mom, that I'm not feeling well. So I decided to go home. Think it over James. Maybe you're just confused of what you truly feel for me! I know! I can feel it James! You love me! I know it! You need not hide it from me! And that's the reason why you choose this pl-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie, its not what you think. I don't love you! We do-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: James, I forgive you, okay. Just think it over again. And lets talk about this tomorrow okay?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Tumayo agad si Annie at nagmamadaling umalis Nanginginig ang katawan nya at hirap na siyang huminga dahil sa pag-pigil sa luhang gusting dumaloy mula sa mga mata nya. Tumayo din si James at ang balak ay susundan si Annie. Ngunit napa-tigil si James ng biglang tumigil si Annie at nagmamadaling lumakad patungo sa kanya at walang ka-abog abog na hinalikan siya ni sa mga labi. Dahil sa pagka-bigla sa ginawa ng dalaga hindi agad naka-kilos si James para pigilan sa ginagawa nya si Annie.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Dahil na rin sa pamamanhid ng buo nyang katawan, nabitiwan ni Deon ang hawak-hawak niyang purse na nag-dulot ng ingay. Bigla namang parang nata-uhan si James sa nangyayari kaya nagawa nyang ilayo at patigilin sa Annie sa ginagawa nitong pag-halik sa kanya. Ang balak sana niya ay pagalitan si Annie dahil sa ginawa nito. Pero hindi na niya nagawa pa ng Makita nya kung saan nanggaling ang ingay na iyon. Nagka-salubong sila ng tingin ng lalaki. Ang mga tingin nito ang lalo pang nag-pamanhid sa buo nyang katawan. Ngunit ng mag-simula na itong mag-lakad patungo sa kanyang direksyon ay para naman may bumubulong sa kanya na lumayo na sa lugar na iyon. Kaya't walang anu-ano ay tumakbo ng palayo si Devon sa lugar na iyon na dala-dala ang mga luha na masaganang dumadaloy sa kanyang mga mata.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:14pt'><strong>Chapter 21<br /></strong></span></p><p><span style='font-family:Arial'>kitang-kita ni James ang sakit at lungkot sa mga mata ni Devon ng magka-tinginan sila nito. Ngunit bukod dun, ay meron pa siyang nakikitang galit. Pero bakit? Bakit ito magagalit sa kanya? Di ba at ito nga ang gumawa ng kalokohan. Kasalukuyan syang nagmamaneho pauwi. Hindi na niya hinatid dahil matapos ang kanilang pag-uusap di nya alam kung kaya pa nya itong kausapin<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'><em>sa restaurant<br /></em></span></p><p><span style='font-family:Arial'>matapos maka-alis ni Devon biglang nag-salita si Annie.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: what now James? Are you going to run after her? And then explain to her that you're not expecting to see her and what she saw is something she must not be mad about, thus it's nothing. Because I'm just your friend. And after that she will forgive you and you will be back at each others arms and lived happily ever after! That's what you are thinking right now, right James?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: What are you talking about, Annie?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Cut it out James! You know what I'm talking about here! Ah! I know! You're thinking that I've no idea that you and Devon have a secret relationship while we are in the camp! Whoah! Shock? You don't know me very well Mr. james Greene! I have all the means to know anything I want to know.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie,<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Now, tell me straight James. Tell it to me this time, with more honesty why that someone you are saying can't be you! Tell me!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Parang ibang Annie na ang nakikita ni James sa mga oras na iyon. Kitang-kita ang galit nito sa mga mata habang patuloy namang lumuluha.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Tell me, James! Tell me!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie, I told the reasons why!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: No! no! you're not yet telling me any reason why.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Lumapit pa ito sa kanya at hinawakan siya sa magka-bilang kamay.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: James, you see, I can forget everything you told me and what happen tonight. Just tell me those words I want to hear from you from the very beginning.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Pagsusumamo nito sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: You know I cant tell you that Annie.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Just tell it James. Say it James! Say that you love me the way I love you!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Sigaw ni Annie kay James habang umiiyak.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: I can't. I'm sorry Annie!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: I don't need any of your sorry James! What I need is you! Your love alone! I can exchange anything in this world for your love! Please, love me James! Love me!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: Annie, you can't force someone to love you just because you love them. It's not love it's more of pity.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Isang sampal ang sinagot ni Annie kay James.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: You're lying! It's not because you're not that someone. That you can't be that someone! The truth is you're still hoping that you and Devon will be the same again like before! But that's too impossible to happen! Now that she saw us kissing in this romantic place. All she can think is-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: How did you know that Devon saw us? Don't tell me…<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: what you're thinking is true James! When I'm about to leave, I saw her coming , and the first thing that comes to my mind is that. If I can't have you, so does she!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: You.-you!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: what? Bitch? Jerk? Say it aloud James! Say it!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Kinalma muna ni James ang sarili at baka kung anu pa ang magawa nya sa babae bago mag-salita.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: This will the last time, I'll be seeing you, Annie.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>At wala nang iba pa, umalis si James sa lugar na iyon na galit na galit sa sarili at kay Annie.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Hindi na alam ni Devon ang ginagawa at kung paano naka-rating sa bahay nila. Basta ang alam nya sa mga oras na iyon ay sobrang sakit at bigat ng dibdin nya. Halos hindi siya maka-hinga. Hindi nya alam kung anu pa ang dapat gawin para lang mapa-gaan ang nararamdaman. Labis talaga siyang nasakatan sa nakita niya! Hindi pa rin pala niya kayang tanggapin ang kinahinatnan nila ni James. Seeing him, kissing Annie on that very romantic place make her feel too much jealousy! Too much pain!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Devon: baka nag-propose din!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Sa sinabi ay lalo pang lumakas ang iyak ni Devon. Alam nyang kulang ang isang gabi na iiyakan nya ang bagay na ito! Naka-tulugan na ni Devon ang pag-iyak. Pero kahit sa panaginip ay iyon pa rin ang nakikita nya! Kung gaano kasaya ang mga ito samantalang siya ay umiiyak sa isang tabi!<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Kina-umagahan, ginising si Devon ng isang katok sa kanyang kwarto<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Deline: Devon, lumabas ka dyan may naghahanap sayo sa labas!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Sigaw ng ate nya!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Deline: at gusto ka ring kausapin ni Andrew!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Lumabas si Devon na hindi inaayos ang sarili kay ganun na lang ang pag-kabigla ng ate nya ng Makita ng itsura niya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Deline: anung nangyari sayo?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Isang mapait na ngiti ang binigay niya sa ate niya bilang sagot. Kahit si Andrew na sa unang kita sa kanya ay galit nag alit. Biglang nag-bago ang ekspresyon ito sa mukha ng Makita ang itsura niya. Agad naman tinungo ni Devon ang pintuan para Makita kung sino ang naghahanap sa kanya. At muli na namang namanhid ang buo nyang katawan ng Makita kung sino ang taong nasa labas ng kanilang pintuan.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Annie: Hi! Goodmorning! Nagising ba kita? Sorry huh! Eto nga pala. Invitation para sa kasal naming ni James. Sana maka-attend ka! Yun lang bye!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Hindi na nito hinintay pang mag-salita siya. Agad-agad itong umalis at naiwan doon sa pinto si Devon na pakiramdam ay para siyang nauupos na kandila ng dahil sa nangyari. Kaya't hindi na niya namalayan na umiiyak na naman siya. Pati ang pag-lapit ng kanyang pamilya ay hindi na niya naramdaman.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Pabalik-balik si James sa paglalakad sa kwarto nya nang araw na iyon. Tanghali na siyang nagising dahil sa nangyari kagabi. Sa isang tawag mula sa isang kaibigan ang gumising sa kanya. Pero ang lalo pang nag-pa gising sa kanya ay ang tanung nito.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ryan: Goodmorning James!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: what now Ryan? (tanung ni James sa inaantok na paraan)<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ryan: I would like to confirm something from you.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: What is it?<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ryan: my friend, there is an invitation which arrives this morning in our house and it state here that you and Annie is getting married!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: What? Could you please repeat it!<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ryan: you and Annie is getting married. And I'm invited!. Wow! Im so ha-<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: That's not true! I have no idea where that invitation came from. But one thing I'm sure of. There will be no wedding that will happen between Annie and I.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>Ang tawag na iyon ni Ryan ay nasundan pa ng maraming tawag. Kahit ang mga kaibigan niya sa ibang bansa ay naka-tanggap din ng invitation via e-mail. At kahit ang ate at daddy nya ay naka-tanggap rin! Alam nya kung sino ang may gawa ng lahat ng iyon! Kaso ang problema, hindi niya ma-contact kanina pa ang number na gamit ni Annie. At ganun na lang ang galit nya ng malaman na umalis na ang pamilya ni Annie ng umagang palabas ng bansa! Nalaman niya ito mula sa katulong nina Annie na nakasagot ng tawag niya.<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial'>James: What is she thinking!<br /></span></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-17524780003315407282010-10-25T18:59:00.001-07:002010-10-25T18:59:37.918-07:00Eto na<span xmlns=''><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Wala na si James pero si Devon ay naroroon pa rin sa pinag-iwanan sa kanya ng binata. Grabe ang naging epekto sa kanya ng ginawa ng binata. Halos hindi na siya maka-hinga sa sobrang lakas ng pintig ng puso nya. <em>Calm down, devon! Calm down! </em>Utos nya sa sarili pero kahit siya hindi na sinusunod ng sariling puso.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Joe: Oh, para kang naupos na kandila dyan? (untag sa kanya ni Joe)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Narinig man ni Devon ang sinabi ni Joe hindi pa rin siya maka-kilos o maka-sagot dito. What just happened a while ago really makes Devon feel like gravity lost her space. It just so fast. <em>AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhhhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! </em><br /> </span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Joe: Hangin! Hangin! ako'y dinggin! Anu mang enkanto sa babaeng ito ay alisin. Para ako naman ay kanyang pansinin!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'> Naka-buka pa ang mga kamay ni Joe na para talagan feel na feel ang hangin. pero mukang effective naman. Tumingin si Devon kay Joe at ngumiti.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Joe: Anu may sapi ka pa ba? O baka gusto mong ulitin ko ang aking orasyon? "Hangin! ha-"<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Wag mo na pong ituloy. Umepekto na po!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Joe: Mabuti naman! Anu bang nangyari sayo? Oh! Alam ko na! tsktsktsk… (inakbayan si Devon) Devon, magki-kita pa naman kayo bukas. Wag mo naman masyadong ma-miss si James. ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Anu? Simong may sabing miss ko sya? duh?! Hindi kami close noh!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Obvious nga! Kaya nga ginawa nya yun di ba? (sabay alis ni Joe)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nagulat si Devon sa sinabi ni Joe. <em> So it means that……… NAKITA NYA!!!!!!!!!!!!! JAMES!!! I WILL KILL YOU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!<br /></em></span></p><p><br /> </p><p style='margin-left: 36pt'><br /> </p><p style='margin-left: 36pt'><br /> </p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 11<br /></strong></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Devs nandyan si James sa labas! Dali mukang galit!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Anu daw ginagawa nya itto? Don't tell me gusto na naman nyang gumawa ng juice?<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Ba malay ko? Lumabas ka na lang kaya!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Ayaw ko! Bahala sya! Manigas sya sa labas! Wala akong business sa kanya.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: Devon lets talk!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Joe: Sorry! Di ko sya mapigilan.James-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: Devon, I've waited for you at the lake last night but you didn't come, why? It it because of the kiss?<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Natigagal si Devon sa sinabing iyon ni James. Hindi nya inaasahan na ipagsisigawan pa nito ang nangyaring iyon sa kanila kahapon. Pero tama ito. Nang dahil sa nangyaring iyon kaya hindi na siya pumunta pa sa "tagpuan nilang iyon". Hindi nya yata kayang itto ang binata after what happened.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Oopss! Teka-teka! Stop and pause muna mga kapatid! Anung hindi ka pumunta sa lake at dahil sa kiss thing ang sinasabi mo james?<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: What? I can't understand what you're saying!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Sorry! I forgot. What I am saing is that, the lake thing and the kiss what is it all about? I have no idea!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Its nothing Fretz. James is just hallucinating.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: I am not!!!!!!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Joe: Fretz, punta muna tayo sa kapitbahay natin, manghingi muna tayo ng makakain. (sabay hila sa dalaga na hindi na nakapag-react sa ginawa ni Joe)<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: What are you still doing here? Get out! It's trespassing if you don't know?<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: No its not! I'm not violating any rules here.! There's no such rules.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Whatever! I have no business with you james. No more juice making.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: You know its not about the juice why I'm here.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: whats it with you if I didn't come? Don't tell me that you wait-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: Yes! I've waited till dawn hoping that you'll come! But you didn't. and why Devon?<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>(silence)<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: I'm not in the mood. I'm tired there are lots of activities we did the whole day. I hope you know about that be-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: Ofcourse I know about that1 but I'm not convinced that it's the reason.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: then what do you-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: the Kiss! It's the reason!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: how sure are-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: Hundred percent!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: in your dreams-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James; you're always there!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: what? Huh?!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: In my dreams you'r always there!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: hahahah! Funny James! I don't-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: either I! I can't believe or understand whats happening! We just meet and talked for just a short time. But you're already part of my dreams for consecutive days. And it somewhat makes me feel………. Good.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Di maintindihan ni devon kung anu man ang nais ipahiwatig ni james dahil eto na naman ang puso nya kung tumibok talo pa ang may ati-atihan!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: the kiss….. I didn't mean and expect it! Its just so sudden that even I was shocked of what I did. That makes me want to see you. I want to say soory at the same time to ask you-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ask me what? (tanung ni Devon khit ang bilis bilis pa rin ng tibok ng puso nya)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: If you feel something about it! Damn!!!!!!!!!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: feel? About the kiss? (silence) no-nothing.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ayaw man aminin ni James, but its not the answere he's expecting from Devon. <em>Why? Are you expecting that it makes her heart feet so fast that it almost lost her breath? You're a jerk James!<br/></em><br /> </span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Nothing. I lost my sense from that very moment that you kiss me. I feel numb that I can't even move my own body from the place I'm standing.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Devon,<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: that's why I can't face you! I don't know what to say and how will I act after what happened! Like what you said, we just meet and talked for a short time and what take place yesterday is not usual among individuals like us. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I know, and I'm sorry if it causes you trouble, I didn't mean it! Sorry!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: le-lets just forget about yesterday. That's the best thing we can do.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I think youre right. So does it mean that you'll see me tonight?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! Why? I mean I think we just fini-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: It's not just about the kiss that's why I want you to go to the lake and see me, I – I just want to see you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Bu-but why?...... (heart beating so fast)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't know! I just feel I need to! I cant explain my reasons I know I have lots of grounds why I want to see you, I just don't know how to express them all, just come please……<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I-I'm not sure if they'll allow me to go. You know, they don't have any idea that I go to the lake whenever I go out late at night. So now that they know I think it will be hard for me to-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I can ask their permission if you want! I can talk to Joe and Fretzie!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: No! don't do that! Besides we don't need to see each other during those late hours coz we can each other when we are having activities, right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Still, its different! We can glimpse at each other but we're not able to talk because you belong to other group.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I cant promise you that, just don't wait for me too long. I didn't come within an hour, leave the place, okay?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: what if you're just la-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: james!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Okay fine, I'll leave if that's what you want.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>(silence)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: You better go James, they might be worried about you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: (buntong-hininga) okay okay!!!!!! Tonight?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Tonight.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James seems want to say more but he just shut his mouth and just pinch the nose of Devon and leave.habang si Devon, hindi maipaliwanag why she feel so happy sa kung anu man ang nangyari sa mga oras na iyon. The way she and james talk and agrees bout seeing each other tonight is a little "unusual". Parang ang tagal-tagal na nilang magka-kilala. <em>Haizt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! </em><br /> </span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ashsirt: james, where have you been?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Ash, sorry did I make you worry about me? (sabay hawak pa sa kamay ng dalaga) Sorry.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa ginawa ni James, nag-blush ang dalaga lalo na at sinabayan pa ito ng ngiting hindi talaga matatanggihan ng khit sino. At ito ang tagpong na-abutan ni Annie. Annie think that james is starting to like Ash, that must not happen. Panu na ang future nya? Panu na ang happy family na pina-pangarap nya with James? <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: eheeeeeeeeeeeeeeeeem!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Annie!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Where have you been James? And why are you holding the hands of that girl? Is there something that I need to know between the two of you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: Oh! Not that important for you to know, Annie,<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: I'm not talking to you Ash, so shut up!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Ladies, calm down. Annie there's nothing wrong if I hold the hands of Ash, you know, I'm just happy.!^_^ (sabay alis at diretso sa kaibigang si Ryan)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: What? Bakit ka ganyan maka-tingin? Selos ka noh?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: And why should i? galling na mismo kay James na there's nothing especiall sa pag-hawak nya sa kamaya mo!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: FYI! Walang sinabi si James na nothing especiall. What he say is there's "nothing wrong" kung hawakan nya ang mga kamay ko. Kasi nga naman, we have something that the two of you don't have. Gets?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: In your dreams, Ash! Mas kilala ko si James kesa sayo!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: Gaano mo ka-kilala si James? As from what I know, matagal na kayong hindi nagki-kita. Ngayon na lang. so paano mo masasabing mas kilala mo siya kesa sakin? Na kung tutuusin, pareho lang tayo!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Don't you ever dare compare yourself to me! Dahil walang wala ka! Oo nga, ngayon lang ulit kami nag-kita, pero unlike sayo, may pinag-samahan na kami ni James. At FYI din, its because of me kaya nandito si james. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: So? Anu naman king ikaw ang dahilan kaya nandito siya? Care ko?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Aba't-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ash: More important is, mas interesado sakin si James kesa sayo! (walk-out)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Naiwan si Annie na naka-tunganga lang. naiinis siya sa mga nangyayari! Parang nag-sisisi na sya kung bakit pina-punta pa nys ang binata sa camp na ito.kung sana isang exclusive invitation na lang ang pinadala nya kay james. Sana hindi na nagka-ganito pa ang nangyayari. Pero hinding-hindi siya papaya na mag-tagumpay si Ash o kung sino pa mang may ittoa mang-agaw sa kanaya sa binata. Coz, James is just for her. For her alone!!!!!!<br /></span></p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 12<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Hey, James! Where are you going now? <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'll just have a walk.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: again? Wait for a sec my friend. Is it me or this is just getting to be a habit of yours going out this late?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Its just you, Ryan.(exit)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Wa-!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nagmamadali si james sa kanyang paglalakad patungo sa lawa. <em>I hope she'll come! I hope! I hope! I wish! </em>Habang si Devon naman ay hindi mapalagay kung paano mag-papaalam sa kaibigan na lalabas sya para "mag-pahangin" kunwari. Lalo na at alam na nito at ni Joe ang totoo. Nahihiya talaga siya na kailangan pa nyang mag-siningaling. Napansin ni Fretzie na hindi mapakali ang kaibigan at alam na nya kung bakit.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: sige na! pumunta ka na.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Anung huh?! Ang sabi ko pumunta ka na sa "lawa" nyo ni James at baka hinihintay ka na nya dun. At baka pag-hindika pumunta nanaman, eh mag-wala na ng tuluyan yung taong yun! Aba! At baka magka-eskandalo pa itto.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: bkit naman ako pupunuta doon?(pagku-kunwari ni Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Ay sus! Wag ka na kasing mag-deny pa. alam na nga namain dib a? sige na! at ako na ang mag-sasabi kay lolo Joe.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tinulak pa nito si Devon palabas ng tent. Nahihiya man, pumunta na rin ang dalaga tulad nga ng sinsabi nito at dahil na rin sa sarili nyang kagustuhan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa Lawa<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Halos kalahating oras nang naroroon si James pero wala pa ring Devon na dumadating. <em>What take her so long? Is she not coming again? Ahhhhhhhhhhhh!!!!! Calm down James, she will come. She will! And she needs to or else-<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hey!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: You come! (sabay lapit kay Devon and then hug her tight) I'm having a second though that you might not appear here again.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: and what if I didn't? what will you do!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: if you didn't come, I'll surely be mad and do something you cant imagine!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: <em>Naku po! Mukhang totoo ang sinabi ni Fretz(</em>sa isip ni Devon<em>)<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Come, lets sit here!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Inakay ni James ang dalaga papunta sa dating pwestong pinag-upuan nila noong nakaraang gabi.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Here! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sabay abot sa dalaga ng jacket at ang isa naman ay isinuot nito. Naglabas din ito ng ilang chichirya. Naaaliw naman si Devon habang pinagma-masdan ang binata habang ipinag-bubukas siya nito ng maka-kain at ng inumin. Napansin naman ni James ang pag-ngiti ng dalaga.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: What do you mean by that?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why are you smiling at me? Do I look funny?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: am i?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: actually I'm just amused by the fact that you really brought with you jackets and food to eat. I'm wondering now what your groupmates tell about this.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: they know nothing about this. Know what; I'm good on planning things, so they have no idea about this foods and jackets.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>(silence)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Habang kumakain, walang imikan ang dalawa, tanging mga huni ng kulisap ang maririnig at paminsan-minsang malaks na ihip ng hangin. Ang lakas-lakas ng tibok ng dibdib ng dalaga samantalang ang binatang katabi nya ay hindi mawari kung papaano mag-sisimula ng topic na pwedeng pag-usapan. Devon raises her head and look directly towards the shinning moon. Kahit na maraming bituin na kumukinang sa langit ang buwan pa rin ang kanyang pinagmamasdan. Then Devon closes her eyes. James saw Devon looking at the moon just before she closed her eyes. Parang nag-slow mo lahat ng bagay para kay James. He feel like everything around them were gone and whats only left is Devon with her eyes closed and him watching intensely beside this young woman. Without any second thought, he claims the hand of Devon. Hold it tightly and close his eyes as well. Devon felt what James did; she was about to pull her hands from him when he saw James eyes were also closed and that there is this unknown feeling that tells her to let him hold her hand. Devon knows that letting James hold her hands means letting herself accept the fact that this guy beside her, is the only guy who make her heart beat so fast and to admit to herself that she loves him. Just as the two of them were both have their eyes closed, is when James started to talked still with his eyes close.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Devon can I ask you something?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: hmm?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: If I court you, is there anyone who will get mad?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Napa-mulat ang dalaga sa tanung na iyon ni James. He opens his eyes and looks directly to Devon and asks the same question.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Can I court you Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why? Why me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't know as well, I just feel deep inside my heart that I want to. That I need to! Please say yes! Please….<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James, don't you think its so sudden? We just me-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Is it important to you, that we still need to be together for a long time just for me to court you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: It's just that…<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are you afraid of someone? Is it your parents? I can ask their permission if you allow me!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: No!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James, can I think about-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Don't worry Devon, I'm not in a hurry. I just want to know your reaction.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>(Silence)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Alam ni Devon sa sarili nya na kung sya lang ang masusunod, hindi na nya kailangan pang pag-isipan ang tinatanung ni James. Natatakot lang sya ittoa hindi masuklian ng binata ang nararamdaman nya para ditto. Natatakot siya ittoa bukas, biglang mag-bago ang isip at nararamdaman nito para sa kanya. Wala ng nag-salita pa sa kanilang dalawa. Parang nasa isang fairytale ang paki-ramdam ni Devon. Tulad ng mga nababasa nya noon. James is her Prince and She is His Princess. Kung pwede lang sanang hindi na matapos ang gabing yun. Pero alam nyang hindi pwede yun. Kaka-rerin na lang nya kung anu man ang meron siya ngayon. Naramadaman ni Devon ang pag-higpit ng pag-kapit ni James sa kamay nya. Tumingin siya dito only to realize that they are too close with each other. Gusto man ni Devon mag-bawi ng tingin ayaw naman sumunod ng sarili nyang katawan. Parang na-glue na siya sa ganoong posisyon. Napa-iktad siya ng maramdaman ang isang kamay ni James sa pisngi nya. Ang init-init ng nararamdan ni Devon. Unti-unting lumalapit ang mukha ni James sa kanya. Wala ng nagawa si devon kundi pumikit. Dahil wala naman sa isip o plano nya na itulak o pagalitan ang binata sa ginagawa nito. She just waited and let him do what he wants. Naramdaman na lang ni Devon ang mga labi ni James sa kanyang noo. Napa-mulat siya sa ginawa nito.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Let's go! We still need to sleep. ^_^<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Hu-Huh?! Okay.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Inalalayan siya nitong tumayo at magka-hawak kamay silang umalis sa lugar na iyon. Napakasaya na mga sandaling iyon para kay Devon at kay James. Pero galit at selos naman ang nararamdaman ng pares ng mga matang kanina pa naka-masid sa napaka-gandang tagpong iyon. Isang pangako ang binitiwan ng may-ari ng mga matang iyon. Isang pangako na hinding-hindi na mangyayari ang tagpong iyon kahit kalian.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 13<br /></strong></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Nasundan pa ang mga gabing nagkikita sina Devon at james sa lawa.at pag-dating naman sa umaga ay dinadalaw ng binata si Devon. Alam na nina fretzie, Joe at Ryan ang panliligaw na ginagawa ni James kay Devon. Tama! Pumayag na rin si Devon na ligawan siya ni James ayon na rin sa payo ni Fretzie sa kaibigan.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Ryan, where is James?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: baka kasam si Ash.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: at bakit naman silang mag-kasama?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: aba malay ko?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashirt: Ryan, andyan ba si James?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Ash, hindi mo ba kasama si James?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashirt: Kung kasama ko siya eh, di sana di ko na siya hinahanap!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Aba't!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: Ladies, wag kayong mag-away. Annie , Ash, wala ditto si James may pinuntahan siya.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Alam mo ba kung saan?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: bkit gusto mong malaman?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: just answere my question! Where did James go?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: Hey lady don't shout! I can hear you.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: I'm sorry!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashirt: Ryan, just tell us, where did James go. It's just that we observe this past few weeks seldom naming Makita si James na nag-stay dito.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: busy lang siya. Sobrang busy.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: busy saan?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: Hayaan nyo na lang kung anu man ang pinagkaka-abalahan ni James. Sige na mauna muna ako sa inyo, dadalhin ko pa ito.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashirt: at saan ka naman pupunta? <br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: sa office. May pinapadala si maam Vanna. Babush!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sinulit talag ni James ang bawat araw at gabi na mag-kasama sila ni Devon, now that they only have three days sa camp hinding-hindi papayag si James na lumipas ang isang araw na hindi nya makaka-usap o makakasama si Devon. Mamayang gabi, papatunayan nya sa dalaga na malinis ang hangarin nya dito. May prolema nga lang. si Ivan. Napapnsin nyang parang binabantayan masyadon nito si Devon, kaya't lately ang hirap na nyang ma-solo si Devon. Buti na lang kakampi nya ang kapatid nito at ito na mismo ang nag-lalayo sa kapatid kay Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James! Look!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tawag sa kanya ng dalaga. Sabay taas ng dala nitong isang maliit na tuta.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: where did you found this pup?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Actually its not me who found this, its Sir Joe. He just gave this to me. Maybe I can bring this home.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: so whats it name? is it a girl or a boy?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: It's a boy. Name? hmmmmmmmmm.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: lets give him a name. how about James Jr?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh? James Jr? are you crazy?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: why? James Jr, I think its cool!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: it might be cool if the name is for a child a person. But for a pup, I feel it's a bad idea.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Okay. Hmmmmmmmmmmmm…. How about…..<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon&James: Jaevon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nag-katawanan pa sina Devon at James sa pangalang pareho nilang nabanggit! Is it faith?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: From now on, you little cute puppy, your name is Jaevon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Mukha namang natuwa ang tuta sa pangalan nito. Pumulig pa ang buntot nito at tumahol.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I think he likes it!^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I think I need to go. See you tonight?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: see you when I see you.^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James kiss Devon'c forehead like what he always do. At ito ang eksenang nadatnan ni Ivan. Hindi na lang siya tumuloy. <em>Maybe this is the right time to talk with James about Devon! </em>Saad sa isip ni Ivan sa sarili.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Sa Lawa<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ina-gahan talaga ni James ang pag-punta sa lawa ng gabing iyon. He's preparing for something. Magpi-picnis sila ni Devon. Nakakatawa mang isipin dahil gabi, well for a change! Picnic not under the sun but under the moonlight! ROMANTIC! That's what james thought when this idea pop-up on his mind. Besides, he loves the scenery of Devon with the Moon. Napaa-iling na lang si James. <em> I think she will laugh at me with this idea. But I don't care! </em>Ani ni James sa kanyang isip. Isang kaluskos ang nagpa-baling kay james sa likuran nya. He thought it was Devon, but to his surprise, its someone else.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: what are you doing here?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: why? Is there a rule that that prohibit me from going here? You don't own this place James.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Whatever!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Preparing for something? Hmmm… it looks like youre going to have a picnic. Are you with someone? Is it Annie or Ash or don't tell me, its Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nagulat si James sa huling sinabi ni Ivan.<em>does he know something? </em>Tanung ni James sa sarili.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I know you're wondering why did I included Devon. Its just that I know something is going on between the two of you. And I've been watching you for a long time already.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: what do you mean by that?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: lets just say that I know that the two of you meet here every night. Only that you seem too early from the time you two usually came here. Or else you're meeting someone else aside from Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't know what are you trying to point out here, Mr. Melc-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: whats with the formality, Mr. Greene? Hey I know! You thought that aside from my sister and sir Joe, nobody knows about your "secret meeting" with Devon! Am I right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't know what are you talking about, Mr. Melc-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Of course! How stupid I am. Tsktsktsktsk……. I should expect your denial about this thing Mr. Greene.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'm not denying anything here, Mr. Melc-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sasagot pa sana si Ivan ng biglang tumunog ang cellphone ni James. He receive a message from Devon but its not Devon who texted him, it's Fretzie.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Message:<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James, this is Fretzie. I thnk Devz, cant c u<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>2night. Shs alrdy sleeping by now. I thnk <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shs just to tired coz of r actvity ds mrnng.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hpe u dnt mnd if she ddnt come. Tnx<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>He answered the message that its fine. That it's better not to disturb Devons sleep. <em>And I think its better this way. We cant see each other if Ivan will be here. </em>Dugtong ni James sa isip nya. Sinimulan ng ayusin ni James ang mga dala nya. And started walking away.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: going home early?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I change my mind. I feel not doing the picnic tonight. Maybe some other time. Nice talking with you Mr. Melc<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Naiwan si Ivan na hindi naniniwala sa sinabing dahilan sa maagang pag-alis ni james. <em>There is something about the message that he receive. Maybe Devon can't come to see him tonight and why? </em> He need to know the real score tomorrow. <br /></span></p><p style='text-align: center'><br /> </p><p style='text-align: center'><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Next Day<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Devon, narinig mo ba ang news na meron daw party mamayang gabi?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: di ka na-naman nakikinig eh! If you are thinking about last night, I told you I texted James and as you can read on your inbox, okay lang daw at wag ka na gisingin dahil alam nyang pagod ka.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Alam ko! Nabasa ko. Pero syempre nakaka-hiya pa rin dun sa tao.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Hay naku friend! Okay lang yan. Atleast nalaman mong understanding yung boyfriend mo di ba?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Boyfriend? Hindi ko pa boyfriend si James….<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Hindi pa ba? Akala ko kayo na.. tsktsk.. anyway I cant wait naman to hear that good news from you. And ngayon pa lang I'm happy na for you my friend.^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: hehehehe.. tnx Fretz. Isa ka sa mga reason why I enjoy my stay here.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: ofcourse! Dapat talagang kasama ako dyan!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Devon may naghahanap sayo.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: ayan hinahanap ka ni Future mo!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Tumigil ka nga dyan…<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: wag ka na mag-blured dyan gogogo ka na!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tinulak pa ni Fretzie ang kaibigan palabas. Ngunit hindi ang taong inaasahan nila ang makikita sa labas ng tent.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Kuya, anu ginagawa mo dito?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I want to talk to Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Bakit may problema ba Ivan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: fretz, can please leave us for a while? <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: And why di I need to leave? Anu ba talaga meron kuya? Ang why are you so serious anyway? May utang ba sayo si Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devonn: Uy anu ka ba! Hindi ako nangungutang anu!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Fretz, please!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Fine! Pero dapat ikwento mo sakin Devvs kung anu man ang pag-uusapan nyo huh! (exit)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: May problema ba Ivan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: (silence) I just wan to know what's the real score between you and James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! Hi-hindi kita maintindihan-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: are you gonna say that you don't know what I'm talking about like what James told me last night?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: last night?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: yes! I approach him at your "secret place" also known as the lake.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: How di-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: how did I know about it? Simple, Ive been observing the two of you, these past weeks. During those nights that you meet him at the lake.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: You've been spying on us this whole time??????<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: it's maybe bad, but yes! I did!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Pero bakit? Bakit Ivan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I just can't understand why you need to meet him secretly if in fact you hate him at first sight! That you even despised him for being so commanding!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: How did you know that-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: like what I said, I've been watching over you from the start. From the very moment you step on that bus. I make sure to keep my eye on you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ivan,<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: If youre wondering why did I do that. I don't know as well! It's just that from the first sight I feel like I must and need to protect you! That I must keep my eye on you everytime so that nobody will hurt you! (sabay hawak sa mag-kabilang balikat ni Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ivan, hindi kita-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I don't need for you to understand why I'm doing those things. All I want is for you to be aware that I'm here. Ready to protect you! For you to notice my existence. I'm tired of hiding behind your shadows. I thought it would be better. But I realize that what I am doing is totally different from what I should do from the very beginning. I know-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: eheeeeeeeeem!!!<br /></span></p><p> <br /> </p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 14<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James! (lapit kay James) you're early!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I just have the feeling that I need to be early this time. And I think what I did is right.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Devon, I need to go. Let's just continue the talk later.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sinundan ng tingin ni Devon ang umalis na si Ivan. Si James naman ay grabe ang pagtitimpi sa nararamdamang selos sa tagpong naabutan nya. Ivan holding both shoulders of Devon. And damn! They're so close!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: What did he say to you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: you two are talking right? Did he say something to you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: He knows that we meet at the lake every night. And he said to me that the you have a talked with him last night at the lake. Is it right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: So, he did tell you that huh! Yes, its true! What else did he say to you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: That he has been, watching over…. Me from the very beginning..<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: What? He's obsessed! Are you mad?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: mad about what and to whom?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: to Ivan. For spying on you, on us this whole time.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: the truth is…… I don't feel any anger with what he had done. It's only that I'm having a hard time to understand why he did that. Why for me? I mean, there are other ladies out-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: he likes you, Devon! Just the way I like you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I think not! It can't be-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why did you say so? How can someone avoid liking a girl so sweet and kind like you? Do you still doubt that you can make anyone like you with just a glimpse?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I'm not that pre-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Yes you are! You're just not aware that you are beautiful.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: eheeeeeeeeeemmmmmm<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Sir Joe!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Masyado pang maaga para sa ligawan. And Mr. Greene a little space please. You two are almost kissing with that little gap between the two of you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa halip na lumayo kay Devon, niyakap pa ng mahigpit ni James bago lumayo ng kaunti sa dalaga.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: hay naku! Bahala nga kayo dyan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Iiling-iling na iniwan ni Joe ang dalawang nilalalng na alam yang labis na nagmamahalan.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kinagabihan, nagkaroon ng isang munting pagtitipon ang lahat ng mga campers' kasama ang lahat ng administrators. Certificates and awards were given. Nagkaka-sayahan ang lahat. Kahit medyo nakaka-lungkot isipin na tapos na pala ang isang buwan na pagsasama nila sa Camp. Maraming bagong pagka-kaibigan ang nabuo ng dahil sa camp na ito. Sa di kalayuan may dalawang nilalang ang lumayo sa madlang campers para ma-solo ang isat-isa.<br /></span></p><p><br /> </p><p><span style='font-size:12pt'>James: Look at them, they're happy so happy!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: yeah. And I think we should join them. These will be our last night, wo I think we better celebrate it with them.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't like!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! Why? Selfish james!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I want to spend my last night with you, with you alone Devon! If I will be given the chance I like to stay at the lake, but according to Sir Joe, somebody might see us there. And they might think bad about it.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James, thank you! Thank you for everything!I owe you a lot! Even we started at a wrong track, it's good we ended in a good way.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I must be the one thanking you. Thank you devon, for coming to my life!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Drama Mr. James Greene!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James gave Devon a tight hug and before he releases her, gave her a kiss on her forehead. Then James pulled out something from his pocket. It's a bracelet.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Isn't that-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Yes! This bracelet is so precious to me, that's why I'm giving this to you. Coz you're precious to me as well. More than anything else.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James, this is so sweet I ca-<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James hold Devons hand while his other hand touches Devon's face while looking directly to Devons' eyes and slowly his face moving closer and closer to her. Devon didn't close her eyes but look directly to James. And there it goes, fireworks, shooting stars, flowers in bloom, happiness contentment, and love. No more words can explain what Devon felt at the very moment their lips finally meet. This maybe not their first kiss because of what James did when he bade goodbye just right after the making of calamansi juice. But this kiss is their first REAL KISS! She's not sure if she is his first kiss but that's matter no more. The more important is what today has given to the both of them. James can feel that Devon is shaking so what he did he hold tighter of her hand and deepen more the kiss they're sharing. Devon doesn't know how long did the kiss lasted. Because right now at the very moment, James is hugging her so tight while whispering words of love and promises that her heart and mind can't almost absorb everything of it. They just wish and hope that, the night lasted forever.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>At Present<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Pinilig ni Devon ng ilang ulit ang ulo nya para maalis sa kanyang isipan ang tagpong iyon. Ang tagpong akala nya ay pang-habang buhay na. not now na hindi man lang siya maalala nito. Sa lahat pa, bakit siya lang ang hindi nito maalala. <em>Baka hindi lang talaga mahalaga sa kanya ang pinag-samahan nyo dati!</em> Malungkot na saad ni Devon sa sarili. Sa sobrang pag-iisip sa mga nannyari noon at ngayon, hindi na namanlayan ni Devon ang taong kanina pa siya pinag-mamasdan mula sa malayo.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Kuya, bakit di mo kaya lapitan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: let her be. She might be thinking lots of things; I don't want to disturb her. There are still some other times. Let's go, or else mom will be mad at us.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: but I really want to talk to her. I miss my old buddy.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I miss her too! But let her be alone for now. Let's go!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tiningnan muli ni Devon ang bracelet na binigay sa kanya ni James. Dapat pa ba nyang isuot iyon? May karapatan pa ba siya? Isang taon pa lang ang nakaka-lipas, she is now on her last year of study. Nursing ang kursong kinukuha nya, at sa kasalukuyan na sya ngayong on-duty sa St. Lukes Hospital at ditto na rin nya balak mag-trabaho after ng graduation. At ditto rin nya nakitang muli si James ng minsan siyang ipa-kilala ditto ng kaibigan nyang Head Nurse na si Yen. Mabilis ang mga pangyayari kaya't hindi na siya nagkaroon ng pagka-kataon na komprontahin ito. Ngunit sa pangalawang pag-kakataon hindi na nya talaga ito pinalampas pa. si Kyra ang nagpakilala sa kanya sa binata ng minsan itong pumunta sa dance studio na pinag-tatambayan nya pag wala siyang duty.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: Hay naku Devz, dapat ditto ka na lang mag-trabaho after ng graduation nyo. My clients like's you. Mas magaling ka pa nga daw sa akin magturo ng sayaw. Especially the kids, they love you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Kyra naman, napaka-lapit ng course ko sa gusto mong trabaho ko. Nursing into dancing! Grabe!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: Okay naman ah! Rhyming words! ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Kyra, dear!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: Lyra? Lyra Greene? Is that you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Parang nabulunan si Devon ng mapa-kinggan ang apelyidong binanggit ni Kyra. <em>Greene?</em> Anu ba devon maraming Greene sa mundo! Kumbinsi nya sa sarili. Pero nabaliwala din iyon ng pag-harap nya sa mga bagong dating, ang lalaking kilala nya na amy apelyidong Greene ang naroroon at nakatayo sa harap nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: By the way, Lyra this my friend Devon Samaniego. Devon this is a good friend of mine Lyra Greene, and this is. I don't know him yet.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: he is my brother, James Greene.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: James I'm Kyra Ruz and this is my friend Devon Samaniego.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Nice meeting you Ms. Kyra and Devon<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: same here.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: So what brought you here, Ly<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Actually, I've heard that you are having your own dance studio. So I want to enroll my brother here. There is actually a competition on their school, so maybe you can help him.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: Gosh! It's my honor Ms. Lyra Greene^_^. It's my and my Dance Studio Staff to have James as our student.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: is Devon an instructor here as well? Are you young lady?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: No I'm not, Ms. I just stay here during my leisure days.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kyra: the truth is, she is one of our future instructress here, right Devz?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ngiti lang ang nagging sagot ni Devon ditto. Nakatuon pa rin ang pansin nya sa binatang kanina pa walag reaction sa pagkaka-kilala nilang muli. <em>Aba't sinusubukan talaga ako nitong taong ito ah! </em> Kausap ni Devon sa sarili. Mukhang pinag-bigyan naman siya ng tadhana ng iwanan sila pan-sumandali ng ate at ni Kyra.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: So how are you James Greene? Long tme no see!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: huh??????! Are you talking to me, Ms?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Is there other people here, who's name is James Greene? Of course you're the one I'm talking with!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Pardon Ms, but aside today is there any instances that you know me personally?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: how about you? Is there any chance that you remember me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Huh?! I only meet you today and the other day so I think yes I remember you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: the other day? You only remember me because you met me the other day? Are you serious James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: why? Aside from those days, are there still time that we meet and see each other? Coz I'm sorry I can't remember any.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: is that the way how you dump a girl like me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Whoah! Wait a sec, Ms. I think we're getting personal here. What do you mean by that? Dump? You? Are we a couple by any chance? Coz the only thing I know is that my girls' name is Annie and not Devon. So cut that dump thing coz I don't know you! Will you please excuse me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Naiwan si Devon na naka-tanga lang. si Annie? Gusto nyang sumigaw mag-wala! Anung pinag-sasabi nito sa kanya? She's not expecting this kind of treatment from him. Pag-katapos nyang mag-mukhang tanga sa kahihitay na dumating ang araw na ito na muli silang magkikita. What she is expecting is an explanation from him why he cut their communication just right after one month. Halos batuk-batukan na siya ng mga kaibigan nya sa kaka-tanggol ditto sa kung bakit hindi na ito nakikipag-communicate sa kanya. Tapos ganito lang ang mapapala nya!? Ganito lang? HOW DARE HIM!<br /></span></p><p><br /> </p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 15<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Busy ang lahat sa hospital ng mga panahong iyon. Nation pang kasama si Devon sa mga estudyanteng naka-duty ng araw na iyo. Kaya naman para na rin silang mga tunay na nurses kasi actual na rin silang nag-pro privde ng mga gamot sa mga pasyente pero syempre under the supervision pa rin ng head nila. Maya-maya pina-tawag siya para amg-dala ng gamut sa isang private room. Ayon sa kasamahan nya, kahapon pa dawn aka-check in ang pasyente at take not "foreigner". Hindi naman importante kay Deon kung foreigner man o kapwa nya pinoy ang pasyente basta magawa nya lang ng maayos ang trabaho nya Masaya na sya dun.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: room 123.. hmmmmm san ba yun… ay ito na pala.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kumatok si Devon at isang matandang lalaki ang nag-bukas ng pinto para sa kanya. Hindi nya mawari pero pamilyar sa kanya ang itsura nito. <em>Artista siguro.</em> Pina-pasok na siya nito at muntik n nyang mabitiwan ang hawak na tray ng mga gamut kung hindi nya lang agad itong naibaba sa lamesa. Sa dinami-rami naman ng pwede bakit ang lalaking ito pa!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Hey are you the girl we meet at the dance studio of Kyra? You are…… Devon! Am I right? Sorry I'm not good at remembering peoples name.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: You're right maam I'm that girl, and I'm Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: you know her, Lyra?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Yes Dad. I think that was a week ago.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: well that's good, if you know my daughter, so you have meet my son as well?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>(silence)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: yes dad! James was with me. Remember the dance studio James is enrolled in?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: Yes! Nice meeting you, dear. Im Melch Greene, the father of these two great kids. As you can see, my boy here is sick maybe too much practice causes his illness.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I told yo dad it's not because of that.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: Son, don't give me that excuse. So by the way, ija can I ask you a favor?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ahmmm… wha-what is it Sir?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: can you be the one to watch and take care of my son while he is here on the hospital?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: I think that's a good idea. Devon, how about that? Can we rely on you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tumingin muna si Devon sa binata. <em>Kaya ko kaya?<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ahmmmm… I thi-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: ther's no need for her to take care of me. Annie can do that for me.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Diniinan pa nito ang pagka-kasabi sa pangalan ni Annie na parang may ibang pahiwatig ito para kay Devon. <em>Kung ayaw mo eh, di wag mo!!!!!!!!!!!!!!<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I'm sorry Mr. Melcg and Ms. Lyra, I think that's not possible, you see, I'm just on my job training so I'm just assisting the real nurses here,as part of our course requirements. And also i-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: But are you willing to do that favor for my son?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Huli na para pag-sisihan ni devon ang nagging sagot nya. <em>Bakit yes! Anu ba Devon! Di ba nga galit ka sa taong yan, tapos ngayon aalagaan mo pa? masokista ka ba o tanga? Di ba nga meron na siyang ANNIE? </em>Naputol lang ang pagsusweto ni Devon sa sarili ng muling mag-salita si Mr. Melch<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: maybe I can talk to your head nurse to request for your personal service to my son. Don't worry dear, I'll pay you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ahmmmmm Si-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: are we good now, Ms Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: yes sir.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: that's great! So we can have some bonding, while my little bro is here. Right James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Whatever!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Biglang bumukas ang pinto ng kwartong iyon at take note kung sino ang bagong dating.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Annie!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: Ija, you're here! Good to see you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: same here uncle.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Hey, Sis! How are you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Doing fine! I've heard from a friend that James is sick, is he fine now?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: not that fine. But I think not for a long time. Now that he have his private nurse. By the way Annie, meet<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Devon? Is that you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: You know her?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: She also attended the last year camp, where James and I attended as well. Remember her James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tumingin ang lahat kay James, ngumiti ito at sabay sabi ng…<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: No!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Inaasahan man ni Devon nay un ang isasagot ng binata, pero hindi pa rin mawala ang grabeng sakit na nararamdaman nya, sa tuwing in-denial ang lalaki sa pagkaka-kilanlan nilang dalawa.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: You're mean James! You don't remember the person who makes you the juice that makes you feel good?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Really? Hmmmmmmmmm.. I think that its good that Devon will provide James personal nursing.speaking of which, about the juice is it really effective, Annie?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Yes! And it taste good as well! James, really like the taste and even ask for more of it from Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I can't remember that.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Kung pwede lang, kanina pa binatukan ni Devon si James. Sobra itong lalaking ito! Kung alam nya lang na gaganitohin siya nito sa bandang huli, hindi na sana…………<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Excuse me po, but I think I need to go! I still have other matters to accomplish. Our instructor might be looking for me at this moment.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra:why so soon. I still want to have a little chat with you, Devon. But anyways, we will still see each other right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I suppose.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Inihatid na siya ni Lyra sa may pinto. Pag-kasara ng pinto ay napasandal si Devon ditto at unti-unting napa-upo sa sahig. Kanina pa talaga nangangatog ang mga tuhod nya. Sa hindi nya malaman, may mga patak ng luha ang unti-unting dumadaloy sa kanyang pisngi. Agad din naman nya itong pinahid at nagmamadaling nilisan ang lugar na iyon.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ang bigat-bigat ng paki-ramdam ni Devon ng umgang iyon. Hindi siya naka-tulog ng nag-daang gabi at naiinis sya dahil dun. Mamaya pa ang pasok nya sa school kaya matutulog siya ulit. Pero hindi naki-sama ang cellphone nya na paulit-ulit ang pag-ring.naka-tatlong beses itong paulit-ulit na tumunog bago nya ito tuluyang sinagot.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hello? (tinatamad na sagot ni Devon sa kung sino man ang tumatawag naiyon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: Devon, nagising ba kita?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Napa-balikwas sa kinahihi-gaan nya si Devon ng marinig ang boses ng tumawag sa kanya. <em> Si Maam Yen! Anu kaya ang problema?</em> Tanung nya sa sarili nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ahmmm.. medyo po, meron po bang problema Maam?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: Nothing in particular. Devon, alam kung hindi mo duty ngayon, kaso meron kasing lumapit sa kin kahapon isa sa mga magulang ng pasyente naming dito. Natatandaan mo ba yung lalaking pinakilala ko sa iyo noong nakaraan? Si James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sus ko naman! Ang aga-aga pangalan agad nung mokong iyon ang napa-kinggan nya. Kaya naman napa-higpit ang pagkaka-kapit nya sa cellphone nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: Hello, Devon? Andyan ka pa ba?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: nandito pa po. Anu po ang tungkol dun?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: Alam mo kasi naka-confine yun ngayon dito. Eh, yung daddy nya, ni-request na maging private nurse ka nung anak nya. So pinaliwaang ko na hindi pwede kasi, student ka pa lng, eh yun pala, naka-pag sabi na sa mismong may-ari nitong ospital. Kay order mula sa taas, na starting today ikaw na ang pri-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Maam yen, wala ka po bang magagawa para hindi mangyari yun?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: I'm sorry Devs, head nurse lang ako, meron pang mas mataas sa posisyon ko.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ganun po ba? Haiszt!!!!!!!! Kelan daw po ako magsi-simula?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Yen: ngayong araw din Devon, so hihintayin ka na lang naming dito para sa iba pang instructions. Goodluck!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: sige po. Goodluck talaga sakin.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Pagkarinig na pagkarinig ni Devon sa beep tone ng cellphone nya. Bumilang lang siya ng tatlong beses at pinakawalan na ang inis na nararamdaman nya kanina pa sa pamamagitan ng sigaw!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: AHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Bakit ako pa? bakit siya pa?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Deline: Anu ba Devon! Wag ka ngang maingay dyan! Natutulog pa ang mga kapit-bahay natin!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Wala din namang mangyayari kung magsi-sigaw siya dun. Kasalanan din nya iyon. Kung bakit ba naman pumayag siya ng walang kagatol-gatol.pag-dating sa ospital kapansin-pansin ang mga tingin na ibininigay ng mga nurse kay Devon. Sinu nga ba ang hindi! On job training pa lang siya pero ito at isang private nurse na agad siya.<br /></span></p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 15<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: Devon, good afternoon ija. Have you eaten you lunch? Feel free to join us.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I just finish eating sir. Thanks but no thanks.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Here, just eat this one. I've made this. It's just not perfect as it looks when it comes to its taste. You see, I'm just an amateur.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ahmmmmmm.. thank you Ms. Lyra<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: C'mon Devon, cut that formality, just call me Sis.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: She's not your sibling, Ly. So why will she call you that way?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: what's it with you James? Annie is calling me Sis, so there's no problem if Devon will call me that way as well.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Annie is different. She's our family friend.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: James! Whats wrong with you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: That's just fine, sir. I think Sir James, got a point. It's inappropriate if I call her sister Sis especially that I'm still a stranger to your family.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: you're no longer a stranger to us Devon. Just don't mind this guy. He's just jealous! It is me, whom you're going to call Sis and not that guy. So I don't need his permission or anything. Okay? Do you understand me, Devon?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Mukhang mas nakaka-takot pa itong kapatid ni James kesa sa kanya. Pero why not! May naisip si Devon. Napapansin nya na parang pinag-iinitan siya ni James. Nalaman nya mula kay Maam Yen na na-aksidente ang binata nine months ago ang nag-cause yun ng amnesia dito. Sa nalaman nag-karoon ng pag-asa si Devon. Pero base sa pina-pakita ng binata sa kanya, mukhang wala syang maasahan dito. Bahala na! kung asaran ang gusto nito pag-bibigyan nya! Maka-bawi man lang sa lahat ng naramdaman nyang sakit sa mga nag-daang buwan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Clear Si-… Sis<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Great! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Melch: Ija, we'll leave you two for now, me and Lyra still need to attend to some important matter. We'll just come back this afternoon. Take care of my son, for me Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Bye bro! bye sis Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hinalikan pa siya nito sa pisngi. Napa-kabait ng pamilya ni James. Sana nga lang ganito din ang binata.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Hey, are you not going to feed me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are you deaf? I'm aski-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I hear you loud and clear Mr. Greene.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: So what are you waiting for? Feed me!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: If you'll excuse me, Mr Greene, all I know is you don't have any fractured bones or your hands are broke. So there's no need for me to feed you, be-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Aren't you my private nurse?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes! Private NURSE! And not private MAID!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Binigyang diin pa ni Devon ang Nurse at Maid sa sagot nya dito. Sasagot pa sana ang binata ng biglang dumating si Annie.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Devon! You're here. So totoo pa lang ikaw ang kinuha nina tito na private nurse ni James! That's good atleast, magkaka-kilala na tayo, right James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why are you late Annie?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Sorry Sorry James, I still need to accompany my mom to the parlor before going here.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Okay. You!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Who else? You can leave us now.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I can't! I mu-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: You hear him Devon, I can manage from here. Just come back after an hour for the medicine of James.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Pag-kaapos ay bumaling na it okay James at nag-simula ng subuan ang lalaki. Tatawa-tawa pa ito. Aba't! mukhang hindi lang si James ang magpapa-init sa ulo nya! <em> Sige! Sige lang! tumawa kayo hanggang gusto nyo! Ma araw din kayo sa akin! </em> Sabi ni Devon sa Sarili.<br /></span></p><p><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Wala na sa kwarto nay un si Devon pero nakikita pa rin ni James ang inis sa mukha ng private nurse nya. Kahit mahirap sa kanya ang ginagawa, kailangan. Sinaktan siya ng dalaga niloko! Ditto lang siya nagging-seryoso sa lahat ng naka-relasyon nya. Nang dahil kay Devon nagawa nyang maging totoo sa sarili. Ipinangako pa mandin nya sa sarili nya na ito ang babaeng ihaharap nya sa altar. Tapos yun pala pareho lang ito sa ibang mga babae! Ayaw na nya sanang balikan pa ang tagpong iyon pero paulit-ulit itong bumbalik sa alaala nya.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>After ng camp, hindi hinayaan ni James na mawalan sila ng kumonikasyon ni Devon. Bumalik siya sa Austria pero matapos ang dalawang buwan na pag-desisyunan nyang dalawin ang dalaga dahil miss na miss na nya ito. Alam nya kung saan ito naka-tira sinabi kasi ito sa kanya ni Devon. Gusto nyang-surpresahin sana ang dalaga pero sya pala ang maso-sopresa sa madadatnan nyang eksena.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa labas ng bahay nito, nakita nyang may kayakap ng mahigpit ang dalaga! Hinalikan pa ng lalaki sa magka-bilang pisngi ang dalaga pati na sa noo nito habang nag-tutuksuhan ang mga tao sa paligid ng mga ito. Nakita nya muli ang mga ngiti ni Devon na akala nya ay para lang sa kanya. Na paalis na ang binata sumigaw pa ang dalaga ng "I LOVE YOU HONEY", at bilang tugon sumagot din ang lalaki ng "I LOVE YOU MORE!". Lalong lumakas ang sigawan ng mga tao na naroroon. Meron pa ngang sumigaw ng kasalan na ang kasunod! Halos hindi na maka-galaw si James sa kinatata-yuan kung hindi pa siya nabunggo mula sa kanyang likuran ng isang babae hindi pa siya mahuhulawan sa mga nakita. Dire-diretso siyang umalis sa lugar na iyon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'> At doon nga nangyari ang aksidente. Sa sobrang daming sunod-sunod na pag-patak ng mga luha sa mata ni James halos hindi na nya Makita pa ang dinadaanan. Hindi naman talaga siya nag-karoon ng amnesia, pinaki-usapan lang nya ang doctor na tumingin sa kalagayan nya. Gusto nyang maka-limot. Maka-limot sa sakit na nararamdaman nya na mas masakit pa sa mga sugat ng natamo nya. He promise not to trust any woman from then.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Pero dumating sa buhay nya si Annie. Halatang-halata ditto ang pagka-gusto sa kanya. Kaya naisip nya, kung gusto nya talagang maka-limot he needs someone who can replace Devon. Kahit na alam nyang malabong mangyari.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: James, are you okay? Youre not listening again! Whats wrong?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Nothing! I'm fine! Annie, thank you! Thank you for everything!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Just love me James and I'll take the rest!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ngiti lang ang isinagot ni James. Simula ng maging sila ni James five months ago, hindi pa man lang siya nito nasasabihan ng ILOVEYOU. Di tulad nya na halos araw-araw. Iniintindi na lang nya si James ganun nya kamahal ito. Sana lang ganito din ito sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 16<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Pangatlong araw nang private nurse si Devon ni James. At sa loob ng tatlong araw na yun puro pamba-balewala ang natatanggap nya mula dito. Ayaw man nyang tanggapin pero sobra talaga siyang nasasaktan sa ginagawa nito. Lao na sa tuwing sobrang sweet nito kay Annie. Buti na lang at matatapos na rin ang paghi-hirap nya. Nabanggit sa kanya ng doctor nito na lalabas na ito sa sabado. Ibig sabihin meron na lang siyang dalawang araw para turtyorin ang sarili sa lahat ng mgA nakikita nya.bumuntong hininga muna si devon bago pumasok sa kwartong iyon. Nadatnan nyang natutulog ang pasyente nya. Hindi n asana siya papasok ng biglang mag-salita ito.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: where are you going?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I see you're sleeping ro I decided not to-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: So now that I'm awake what's your plan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: (<em>ang aga aga!!! </em>Saad ni devon sa sarili<em>) </em>so now that you're awake I'll take your body temperature before giving you your medicine.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: my medicine? Are you not going to feed me first?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I learn from one of the nurse here that you already eat your breakfast. So you can now drink your medicine.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: how about you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: huh?! What about me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: have you eaten your breakfast?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I ju-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: you don't need to answere. Where's my medicine?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: here.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Isa-isang inilagay ni Devon ang mga gamut ni James sa lamesa mula sa tray na dala nya. Sakto namang ia-abot nya ditto ang baso ng tubig ng hawakan din nito ang baso. Kaya yun! Hawak nya ang baso at hawak naman nito ang kamay nya. Ayun na naman ang pamilyar na paki-ramdam na nararamdaman ni Devon! Walang anu-ano ay biglang bumukas ang pinto sa gulat nya ay nabitawan nya ang basong hawak nya. Na naging sanhi ng isang ingay sa kwartong iyon. Di alam ang gagawin, pinulot ni Devon ang mga basag na piraso ng baso na nag-dulot para dumaloy ang dugo sa kamay nito. Nakita naman ito ni James! Agad nitong kinuha ang kamay ng dalaga at pasigaw itong pinagalitan si Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: What's wrong with you woman! See what happen to your hands!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tinaas pa nito ang kamay nya. Kinuha ni James ang isang kahon ng tissue at pinang-pahid sa dumudugong kamay ni Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: have you forgotten your brain somewhere else? Damn!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Habang pinapagalitan siya ni James, tuloy-tuloy naman ang pag-daloy ng luha mula sa mga mata ni Devon. Hindi lang dahil sa dumudugong kamay nya, kundi dahil na rin sa hindi na nya mapigil na emosyon. Pilit nyang binabawi ang mga kamay nya ditto pero ayaw naman nitong bitawan ang mga iyon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: bitawan mo nga ako!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Shut up!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ikaw ang mag-shut up dyan! Wag mo nga akong paki-alaman!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: so what are you planning with these hands?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: its none of your business, Mr. greene! Bitawan mo ako sabi!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: just shut up!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Sino ka ba para utusan ako? Kila-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hindi na natuloy ang sasabihin ni Devon dahil walang anu-anu ay hinalikan siya ni James. Para siyang naparalyze sa nangyari. Pero parang hindi pa ito na-kontento hinapit pa siya nito palapit ditto at nilaliman pa ang halik ng binigay sa kanya. Pero the kiss is so different. Hindi ganito ang halik na ibinigay sa kanya nit a year ago. The kiss before, was gentle unlike now that is like a punishing. Punishing? Why? Why is he punishing her? May ginawa ba siya dito? Di ba dapat siya ang nagpapa-rusa sa lalaking ito? Nagpu-pumiglas si Devon. Pero the more na nanlalaban ang dalaga ay lalo pang lumalalim ang mga halik ni James. He wanted to punish her for hurting him! For making him believe that she is true with her feelings!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Umiyak na ng tuluyan si Devon, nalasahan na nya ang dugo mula sa labi nya dahil sa sobrang panla-laban kay James. Ilang sandal pa ay unti-unti ng tumigil ang pag-halik ni James kay Devon at lumuwag na rin ang pagka-kapit nito sa kanya kaya buong lakas nyan tinulak ito.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I HATE YOU JAMES! I HATE YOU!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Patakbong nilisan ni Devon ang lugar na iyon at pinangako nya sa sarili nya na hinding-hindi na siya lalapit pa sa taong ito habang buhay!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Samantalng naiwan naman si James na hindi alam ang gagawin. He saw how he hurt Devon so much sa ginawa nya. Dapat maging Masaya siya sa ginawa nya, pero bakit ganun? He is hurting too!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: Are you happy now?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Lyra! Wha-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: James, why did you do that?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: It's none of your business, Ly<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: It is my business James! You are my brother! Who really is Devon, James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't know.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: how long are you gonna play your little opera James?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: huh?! What do you mean by that!?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: I know you don't have amnesia. You just ask your doctor to tell us so! I don't understand why you did that. You lied to your own family and friends! I thought giving you a month playing will make you realize that what you are doing will do nothing good for you. But I've observe that there is something, you're not telling to us that seems to be hurting you so much. So I just let you do your thing. Not until we meet Devon at the dance studio.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: huh?! What are you talking about?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: you didn't notice that we've been watching the two of you. How you talked with Devon that very moment I've concluded that there is something about this girl. I can see it in your eyes. So I've suspected that there is somewhat a history or let say a mystery about this young woman named Devon. Not until Annie told us that Devon was with you during that camp and there is such activity as to making of calamansi juice. That's when I remember how you became so attatch with drinking of juices especially the calamansi one.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: stop it Ly!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lyra: is she the woman you always utter the name whenever you're having your dream at night? James, tell me what happen!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hindi na napigilan pa ni James ang maiyak! At kinuwento na nya sa ate nya ang lahat ng nangyari.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I've loved her, Ly! The only girl I love seriously in my entire life!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Wala ng ibang nagawa si Lyra kundi i-comfort ang kapatid. Wala siyang kamalay-malay na labis na palang nasasaktan ang kapatid, if only she know!<br /></span></p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 17<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hindi na bumalik pa si Devon sa ospital sa dumating na araw. Nag-padala na lang siya ng sulat na nag-sasabing nag-kasakit siya. Si LYra naman ay hindi na nag-salita pa patungkol sa nangyari at inasahan na rin ang ginawang iyon ni Devon. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: Uy Devz, naka-tunganga ka na naman dyan! Anu ba talaga nanayrai sayo?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: pagod lang. tyaka medyo hindi pa maganda ang paki-ramdam ko.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: eh bakit kasi pumasok ka agad. Sana kinarer mo na yung pag-absent. Ngayon ka pa lang naman a-absent.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: hayaan mo a-absent ako ulit. Pero next time!^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sophie: Guys, guys! May news ako sa inyo! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: anu naman yan? Don't tell me nandito sina kokey at kekay sa school natin?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sophie: ay grabe ka! No! hindi yan. Remember yung dance contest para sa ibat'ibang universities at colleges? Alam nyo ba? Binago na yung venue! At take note kung saan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: sa planet Yekok?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sophie: asar naman kau eh!!! Hindi! Dito sa school natin! O diba bongga?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: Ah.. so yan pala yung pinagchi-chismisan ng mga taga-cafeteria kanina. Sabi pa ni Tya Manang, tiba-tiba na naman daw sila next week.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hya naku! Maa-apektohan na naman ang oras ng pasok natin!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: OA mo naman Devz! Ayaw mo nun, walang pasok! Hahaha! Ang saya!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Tumigil ka nga!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sophie: Devz, dib a kasali ka dun sa troop natin na lalaban?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hindi na ako sumali! Naging busy kasi dahil sa on-job-training.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Shey: Yan ang hirap pag fourth year! Tsktsktsk.. buti kami, next year pa!^_^<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nagging busy ang eskwelahan ni Devon ng sumunod na araw lalo na nung dumating ang araw ng mismong event. Ang dami-daming sasakyan ang nasa parking lot ng araw na iyon. Marami ring bagong mukha ang nakaka-salubong ng dalaga ng papasok na siya sa University. Pero ang taong ito ang hindi inaasahan ni Devon na makaka-salubong nya ng araw na iyon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Fretz? Ikaw bay an?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Devz!!!!!!!!!!!!!!! My friend! My sister! Kumustasa ka na? I miss you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nag-yakap pa ang dalawang dalaga ng may tumikhim sa kanilang likuran.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Eheeeeeeeeeeeem!!!!!!!!!!!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ivan??<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: How are you? Miss me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: hehehe, medyo!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nag-kusa na ang binata at niyakap si Devon. Hindi isang simpleng yakap ang binigay ni Ivan kay Devon. Nakita ni Fretzie ang ginawa ng kapatid nya. She knows what her brother feel for her friend. Alam nyang masayang-masaya ito sa muling pagkaka-kita kay Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: I really miss you Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Di naman masyadong halata! Anung ginagawa nyo dito?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Ito sasali sa contest!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Really?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Don't believe to her! No one among our family knows how to dance!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: including you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: sad truth.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: ayos lang yan. Di kayo nag-iisa. ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Kaw? Anung ginagawa mo dito?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Actually dito, ako nag-aaral.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Di nga? Gosh! Ang lapit-lapit lang pala natin sa isa'tisa. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Natutuwa si Devon sa pagkaka-kita sa mga dating kasama sa Camp. Lalo na ng Makita muli ang kaibigang si Fretzie.. naging tour guide ng mag-kapatid si Devon nang umagang iyon. Pero kailangan din nilang mag-hiwalay dahil sa kailangan na nina Fretzie na puntahan ang mga kasama nito. Si ivan ayaw pa sanang umalis<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'><br /> </span> </p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-67182096390207489632010-10-10T23:21:00.001-07:002010-10-10T23:21:40.770-07:00kasunod<span xmlns=''><p><span style='font-size:12pt'>Everything turn out fine! Simula sa pag-hiwa ng mga kalamansi hanggang sa pag-tikim ng ginawang juice! Wag lang isama ang pag-bilis ng tibok ng puso ni Devon sa tuwing tumitingin sa kanya ang binata. At sa paulit-ulit na pag-hawak ni James sa kamay nya sinasadya man o hindi.Final touch na lang sa juice at okay na pwedeng inumin. Sinamahan na sila nina Joe, Fretzie at ng iba pang kampers na nakka-kita sa kanila habang gumagawa ng juice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Hey! Not that one.! (agaw ni james sa isang baso ng juice na kinuha ni Ryan)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Why? Nobody is drinking this, so this is mine.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: That's not the point! That's for Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Here, take it! This is your part!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I'm just fine! Just give it to Ryan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: See? That's really for me! Thanks Devon!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I insist this is for you! Ryan, you can have whats left on the pitcher.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: but there's nothing left there!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Just give it to Ryan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: No! (kinuha ang kamay ni Devon at inilagay dun ang baso na may juice) Drink it!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: O-Okay.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Wala nang nagawa pa si Devon kundi sundin ang binata. Natatawa siya habang tinitingnan sina Ryan at James habang nagka-kagulo pa rin sa juice na ininom nya. Para naman siyang kinuryenta ng maalala na ipinaglabang ni James na sa kanya mapunta ang juice sa halip na sa kaibigan nito. Napangiti na lang siya ng hindi na mamalayan ang pag-lapit ng kaibigan na si Fretzie.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Totoo nga ang sabi ng mama ko sa akin.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Na kung anu daw ang mood ng naglu-luto siguradong magre-reflect yun sa niluto nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: oh? Tapos?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: tulad ngayon. Looking at those campers na bigla na lang nagdagsaan dito dahil sa curiosity sa kung ano ang ginagawa nyo ni James, ayan sila ngayon at nata-tawanan at nagkwe-kwentohan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: di ko gets! Paki-explain pa ng mas maliwanag.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Okay, ganito na lang. You were happy while you are making the juice with James and now the people who drink that juice are also happy.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Paano mo naman nasabing masaya ako habang gumagawa ng juice?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: We were watching the two of you. Hindi mo kami napapansin kasi you're too busy to notice us. Nakikita nga naming ang pag-blured (blush) mo pag-tumitingin say o sa James.^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon! No! Hindi yan totoo! <em>Am I that transparent with my thoughts and feelings?(</em> Tanung ni devon sa sarili. Sabay tingin sa direksyon ni James. Eksakto naman at naka-tingin din ito sa kanya. Ayun nanaman ang bilis ng tibok ng puso nya!<em>)<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: dev's wag mong titigan, baka matunaw yan! ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lumapit sa kanya si James habang ang iba naman ay isa-isa ng umaalis dahil ubos na ang juice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: That was fun!^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: huh?! Fun?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Yeah, what we did today is fun! Really really fun! Let's do this again. But maybe, we must make it as a secret, what do you think?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: wait! I can'ts see any reason why we need to make it a secret once we do this again. And wahat are you saying that we're going to do this once more?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: One question at a time please. I'm not good on answering questions.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: okay. Just answer my questions the way you want.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I think I need to start with your last question. Like what I said, Its fun. Making juice then meeting those people and being with you…… and your friends. (sabay tingin kay Devon). Then for the first question, I want it to be secret so that we can have all the juice that we will make . "<em>so that we can have sometime together</em>". (sa isip na lang ni James ang huling mga pagu-ngusap na iyon. Wala siyang laks ng loob para sabihin ang mga iyon sa dalaga)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Do you think what you're saying is selfish? <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I don't think so. Besides, see what happen, we only make small amount of juice but then they came so we need to divide the juice so that everybody can drink.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I think you forgot Ryan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Ryan, he told me he drinks before he asked for that glass of juice I gave you. He just wanted more of the juice because it tastes good. And it really does!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Thank you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are you going to the lake tonight?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ahmmmmmm….. I'm not sure.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Hey, James! We need to go! (sigaw ni Ryan mula sa malayo)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Coming! I'll wait for you! Bye! ( And James did something nobody is expecting)<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Wala na si James pero si Devon ay naroroon pa rin sa pinag-iwanan sa kanya ng binata. Grabe ang naging epekto sa kanya ng ginawa ng binata. Halos hindi na siya maka-hinga sa sobrang lakas ng pintig ng puso nya. <em>Calm down, devon! Calm down! </em>Utos nya sa sarili pero kahit siya hindi na sinusunod ng sariling puso.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Joe: Oh, para kang naupos na kandila dyan? (untag sa kanya ni Joe)<br /></span></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-45370199112632171162010-10-05T19:52:00.001-07:002010-10-05T19:52:50.189-07:00Chapter 10<span xmlns=''><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 10<br /></strong></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Hoy, Devonairs!!!! Bumangon ka dyan!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Anu ba, Fretz, maaga pa, 5:30 pa lang……(nag-takip pa ng unan si devon sa mukha nya)<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: kaya naga eh, its only 5:30 may bisita ka agad! Akala tuloy naming ni Lolo Joe kung sino na ang tawag ng tawag dito sa labas. Bumangon ka na kasi Devonairs!!!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Fretz, dumadami ng nickname Ko dahil sayo, kung anu-ano na lang tinatawag mo sakin.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Bkit? Cute kaya nung name!!! parang ako lang!!! ^_^<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Okay.. reason accepted…. (saad ni Devon sa pabulong na paraan)<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Bumangon ka dyan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! (sabay hila sa kumot ni Devon)<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: fretzie naman!!!! Inaantok pa ako!!!!!!!!!! 5 minutes pa…..<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Kasalanan mo yan! Kung anung oras ka na kasi natulog!!! At anung balak mo dun sa naghi-hintay sayo sa labas? Buruhin at pag-ugatin sa kahihintay sayo??????<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: akala ko ba bawal ang bisita, eh bakit nila pinapasok yung bumubisita sa akin? Sigurado ako na hindi sina mama yan.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: sino ba ang nag-sabi sayo na taga-labas ang bisita mo? Si porenger…. Yung dinalhan natin ng juice….<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: (sa narinig biglang napa-bangon si Devon) Sigurado ka? O pinaglo-loko mo ako?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: see for your self!!!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Walang anu-ano, tumakbo palabas si Devon ng tent nila para siguraduhin ang sinsabi ni Fretzie. Iisang ta lang naman ang dinalhan nila ng juice. <em>Shit! </em>Bigla ay naalala ni Devon ang sinabi ni James noong nag-daang gabi na pupuntahan siya nito. <em>Wag mong sabihin na tinutoo ng lokong yun! </em>At ng makalabas ng nga si Devon, there he was talking with Joe. At ayun na naman ang kaba at bilis ng tibok ng puso nya. Lalo pa itong lumakas ng lumingo ito sa kanya at ngumiti! Feeling din nya nag-blush siya!!!!!!! <em>Kumalma ka Devon!!!!! Calm down!!!!!</em> Huminga pa siya ng malalim ng ilang ulit. Bago puntahan ang bisita nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: What are you doing here?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are you not going to greet me first goodmorning?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why should I?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Because it's a good morning, right Sir Joe?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: James is right Devon. Show some good manners to this young man who wake's up early just to see you. Great young man! ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?!Great? Funny, Sir Joe! What do you want from me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are you mad? Or have a bad dream?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: <em>bad dream? Bad ba yung ikaw ang mapanaginipan? (</em>sa isip lang ni Devon<em>) </em><br /> </span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: James, right? I'm Fretzie, remember me?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James; Yeah! You're with her when you bring me that juice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: May we know why you are here. It's too early. You see, Devon here don't have proper sleep last night. That's the reason why she's not in mood, so forgivr her,on the way she talks with you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: That's just fine. Well, I told her that I will be here today to ask for more juice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe/Fretzie: Juice?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe; wait a minute. You told her? But I never saw you talking with her. Unless……..<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: (siniko si Joe sabay tingin kay Devon na naka-yuko na at namumula) Oh!!! Really? That was unexpected. You wake up this early, just to ask for more juice that Devon made. Are you still sick?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Not actually. I'm feeling much better. I just wa—<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: you just want to see Devon? <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa sinabi ni Joe, parehong nabigla sina Devon at james at muli pang nagka-tinginan ang dalawa. Agad namang nag-bawi ng tingin di Devon. Samantalang si Fretzie, isang nakaka-intrigang ngiti ang ibinigay kayna James at Devon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Lolo Joe, gusto mo po bang mag-kape?(sabay hila sa Administrator nila. At naiwan sina James at Devon sa labas ng tent)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Mahabang katahimikan ang namagitan sa dalawa bago pa magsalita si James<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Sorry!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh? Saying something?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I said I'm sorry!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: why?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: For being here, this early and interrupt your sleep. (sabay harap kay Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Okay! Sorry accepted! Your forgiven.^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: so shall we start making the juice, or you want to wash you face first?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Doon lang naalala ni Devon na hindi pa pala siya nakak-pag hilamos. <em>Ang mga muta ko!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! </em><br /> </span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: wait here! I'll be fast!(tinakbo ni Devon ang banyong malapit sa pwesto ng tent nila. At dali-daling nag-hilamos. Ng siguradong okay na ang itsura nya. Hinarap na nya ang "BISITA")<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Saan mo nakuha yang mga yan? (patukoy ni Devon sa mga kalamansi na naka-hain sa mesa sa labas ng tent)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Joe, give this to me. He said we need this to make the juice, so shall we??<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Okay!<br /></span></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-32526489169899989962010-09-23T07:47:00.001-07:002010-09-23T07:47:03.710-07:00Chapter 8 & 9<span xmlns=''><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Chapter 8<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Parang pki-ramdam ni James magaling na siya mula sa sipon. Nakatawa mang isipin pero yun ang naramdaman niya ng makita niya si Devon. <em>Crazy!<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Vana: okay, guys. They are the campers from the other group. They are here to give James something as a "get-well-soon" present. Ladies and gentlemen, please introduce yourselves.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: I'm Annie Alegre, this is Ryan Tan, Ashsirt Monteverde and this is James Greene, he's the one with illness.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: I'm Fretzie Melc, this is my brother Ivan Melc and she is Devon Samaniego, my friend.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ashsirt: Yes! Youre the girl with a nice voice last night! You sing well!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: thank you! By the way, we bring you Calamansi Juice. This is good for cough and colds.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: It looks tasty. Can I also have some of it?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: of course you can! There are lots of it. I think James can't drink all of this, right dude.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Devon, is the one who make that juice. I have tasted that already, its really good.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: You made this? I think I will fully recover from my sickness, because of this juice that you made. (sabay ngiti kay Devon ma parang may kaka-ibang kahulugan. Na hindi naman naka-ligtas sa mga mata nina Fretzie, annie, Ivan at ashsirt. Habang si Ryan ay sinisimulan ng inumin ang dalang juice nina Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Its good! Really really good!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Ryan! (sabay agaw sa lagayan ng juice.) It's not for you! And besides your not sick. So you don't need to drink this!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Why the selfishness, my friend! It's just a drink!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Natigilan naman si James sa katanungan ng kaibigan. Tama ito! bakit ganun siya mag-react sa inumin na iyon. There's nothing especial about it anyway. Kahit sino pwede gumawa noon para sa kanya at pwede rin na bumili na lang siya. <em>What's happening to you, James! Are you that sick? <br /></em></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Pwede rin ba kaming uminom ng dala nyong juice? If you don't mind<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: OO naman. Marami naman ang ginawa ni devs, dib a devon?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: tama! Hehehe ^_^<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ivan: I think we should go. We are done with our mission.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Why so soon? I- mean, you can still stay. We can chat for a little.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ivan: That's a good idea, but we still need to accomplish some task with our own corresponding groups.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Your other groupmates can do that for you. And I think your administrator would not mind, if you stay a little longer with us?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ivan: That's-<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: I think we really need to go, thank you for your invitation, James. We can do the chatting some other time maybe. (binalingan ang tatlo pang kasama ni James) Annie, Ashsirt and Ryan, Ms. Vana, we'll go ahead na po.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Vana: salamat talaga sa pagpunta nyo dito.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Fretzie: The pleasure is ours, Maam. <br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Lumabas na sina Devon pero si James parang gustong pigilan ang dalaga at yayain pa itong maki-pag kwentohan sa kanya. Nabitin talaga siya sa naging pag-uusap nila ng nag-daang gabi. Kaya naman maging panaginip eh, nakikipag-kwentohan pa siya dito. Habang si Ryan naman ay lihim lang ng naka-masid sa kaibigan na nahihiwagaan sa inasal nito kanina lalo na ang pagi-insist ng binata na wag munang umalis sina Devon. <em>They look like that they know each other. </em>Konklusyon ni Ryan sa sarili. Si Ashsirt naman ay kinuha na ang pagka-kataon para makalapit kay James at parang bata ito na pina-inom ng juice na kanina pa nito hawak.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashsirt: Alam mo James, ini-inom ito hindi lang basta-basta hinahawakan. (sabay punas sa bibig ni James na hindi na naka-paghanda sa ginawa ng dalaga sa kanya. Si Annie naman ay gustong-gusto ng hilahin palabas si Ashsirt sa tent kung hindi lang siya nakapag-pigil)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: That's enough Ash, I only have colds and im not physically injured. But thank you anyway.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: ladies, labas muna kayo, para maka-pag pahinga na si James, yun eh kung gusto nyo syan gumaling<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ash/Annie: Ofcourse!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashsirt: pero syempre dapat merong matitira dito to look after James, and that should be me!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: What?! Are you out of your mind? You? Gosh ash! You just met yesterday and your acting as if your so close already.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ashsirt: And what do you mean by that?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: Ash, Annie, calm down. Neither the two of you will stay.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ash/Annie: What?!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Ryan is right! I can take care of myself! Thank you for your concern.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: But—<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Ryan: Ba-bye! I'll escort the two of you outside. <br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>At inakay na palabas ni Ryan ang dalawang babae na handing mag-away manatili lang sa tabi ng kaibigan. <br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Samantalang sa tent nina Devon….<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Oh bakit ang tahimik mo, Devs? May problema?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! Bakit?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Hay nakung babae ka! Masyadong undiggable ang iyong nawawari! At ako'y hindi mo na napapansin dito! (napansin kasi ni Fretzie na simula kanina pagka-galing sa tent nina James ay tahimik na si Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hindi noh! Anu nga ulit tinatanung mo?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Wag na! (sabay talikod kay Devon. Pero bumalik din agad) pero I change my mind. I ask you kanina kung anung iniisip mo at parang kay lalim. Kasi sobrang tahimik mo kanina pa. and hindi ako sanay!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yun ba! Hmmmmm.. Haizt! Tama ka, Fretz. Nag-iisip nga ako.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Si James ba?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: OO! Ka- (hindi na na natuloy ang sasabihiin ni Devon dahil na-realize nya na nadulas sya sa kaibigan)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: at bakit mo naman siya iniisip? Nag-aalala ka noh? Sweeeeeet!!!!!!!!!! ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: No! hindi! Namali ka lang ng dinig. Bakit ko naman siya iisipin? Di naman kami close. Ngayon lang nag kami nagkita at tyaka may nag-aalaga na sa kanya dun kaya din a nya kailangan ang pag-aalala ko. Siguradong-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: O? bakit ka tumigil? Tsktskstsk.. Grabe, ang bilis mo namang mapa-amin. Sa sobrang defensive mo naging transparent ka na!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Hindi yun sa ganun(sabay yuko ng ulo. Dahil nahihiya na si Devon sa kaibigan, <em>Anu bang problema mo Devon? Bakit ka masyadong defensive? Pwede mo namang i-deny na lang. ang dami mo pang sinabi!</em>)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Normal lang mag-ka gusto sa isang lalaki Devon, babae ka! At infairness gwapings si James!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Di ko na-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie! Wag ka nang umimik! Di ba sabi ko sayo, masyado ka ng transparent! Hindi mo rin ako maloloko, Psychology yata course ko!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: wala naman akong sinasabing……..<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: wala nga, directly! Pero sa pagiging defensive mo kanina, parang meron talaga! Pwede mo namang i-deny na lang ng simple diba?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lalo pang napa-yuko si Devon sa sinabi ng kaibigan. Pero may gusto nga ba siya kay James? Pero kahapon lang sila nag-kita. at napa-iksi ng oras na nag-usap sila.<em>wala kang gusto sa kanya devon! Wala! Mali lang ng interpretation si Fretz! </em>Pagku-kumbinsi ni Devon sa sarili.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: James, are you not yet sleeping?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'm not yet sleepy. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: but you need to sleep, you need to rest for you to get well from colds. People who are suffering from colds need enough sleep!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'm already fine. The juice Devon made, really helps! So don't worry about me and my colds. I'm totally fine!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Okay! Fine. If that what you really feel. Accepted. But, hey don't you think Devon is cute?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: What? What are you talking about, Ryan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Why don't you find her cute?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: <em>She's not cute, She's Beautiful (</em>bulong ni James sa sarili<em>) </em> Sort of! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: so does it mean, she's not your type?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Are trying to make a conversation?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Sort of(pang-gagaya nito sa sinabi nya kanina)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Whatever! (sabay labas sa tent nila)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ryan: Hey, James! (pahabol pa nito. Pero hindi na rin pina-kingganni James ang anu pa mang sasabihin ni Ryan. Nagmamadali siyang pumunta sa lugar na kanina pa nya gustong puntahan! <em>Hope she's there! But what if she's not going? C'mon James, think positive! She'll be there. Sitting in the same plase you see her, last night! </em> Sabi ni James sa sarili habang nagmamadaling tinutungo ang daan papunta sa lawa)<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:14pt'><strong>Chapter 9<br /></strong></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Fretz, maglalakad-lakad lang ako huh!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Di ka pa matutulog? Mala-late ka nanaman ng gising nyan. Lagot ka nyan kay Lolo Joe<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: babalik din ako agad! Mag-pa pa-antok na rin!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fetzie: Okay! Sabi mo eh.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Lumabas na nga si Devon ng tent nila. Hindi talaga siya mapakali. Kahit habang kumakain sila kanina, eh lagi siyang nabubulunan. Sabi nga ng nanay nya, senyales daw yun ng may nag-iisip sa kanya o di kaya ay pinag-uusapan siya. <em> Pero sino naman? Ah! Baka ang family ko lang.</em> ngunit sa kailaliman ng kanyang puso ay hinihiling n asana ang binata ang nakaka-alala sa kanya. Na agad din namang pinalis ni Devon sa isip nya! <em>Imposible! Wag kang ambisyosa! </em>Marami pang ibang bagay ang naglalaro sa isipan ni Devon kaya't din a nya namanlayan na napalayo nya sya, at ang tinatahak nyang daan ay patungo sa lawa. Kaya naman maging siya ay nabigla kung bakit naroon na siya sa lugar na iyon. Pero hindi niya inaashan na mas mabibigla siya sa madadatnan sa lugar na iyon.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: James?<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'><br /> <span style='font-family:Arial'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Muntik ng mapatalon si James ng mapakinggan ang boses na tumawag sa pangalan nya. Kasabay nito ay ang kabang naramdaman niya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: What are you doing here? (bigla namang naa-lala ni James at devon na iyon di ang tanung na pareho nilang tinanong sa isat'isa ng nag-daang gabi. Para lang naulit ang nangyari)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: You? Whatare you doing here as well? Its cold here you might get sick!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: You'r worried about me? Isn't that I should be the one saying that to you? You have colds, right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'm fine now! Really really fine! And it's because of you!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nag-blush naman si Devon sa sinabi ng binata. Medyo kumabog-kabog din ang heart nya. <em> Bakit?<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: What?! Why me? Is it not because of those two girls with you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Annie and Ashsirt? Hmmmmm. Maybe! But they are not the one who made me the juice!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'><em>Ah… yung juice naman pala! Akala ko ako na!</em> Natigilan naman si Devon sa sinabi sa sarili<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: That's only a juice! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Yeah! And because of that juice you made, that's why I'm feeling better now! Thanks again! It surely tastes good! Can you make me another one? How about tomorrow?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: You just said that youre feeling well, so what's the need of the juice?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I just want it!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why not ask Annie or Ashsirt to make a juice for you?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I want you to make the juice and not them! I'll visit you tomorrow. So prepare!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: We don't have any Calamansi, so I can't make the juice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I'll bring tomorrow! By the way, I already found out about the place you have told me last night. (pag-iiba ni James ng topic ng usapan)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! What place?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: the Planet Nemic thing!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: what?!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I asked Ryan, and he told me, it's a place on an anime, titled DragonBalls. Piccolo the enmy of the main character came from that place.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nagulat si Devon sa mga sinabi ng binata! <em> At nag-research pa ang lolo mo! Sosyal!<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Hey(untag nit okay Devon) Are you listening?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: yes! I am!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I thought your not!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: You seem thinking other things. Are you worried about somebody? Like,<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Like who?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: like, your boyfriend!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Nakaramdam na kaka-ibang kirot sa dibdin ang binata sa naging kasagutan ni Devon. <em>Lucky guy! </em>Sabi na lang ni james sa sarili nito.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes, I am thinking of somebody. I always think about them, whenever I am far from them.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Huh?! Them? (nalilitong tanung ni James sa dalaga)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Them, my Family!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Family!? You're thinking about your family?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Yes! My family! Why, who are you thinking when I answered you question?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I thought, your---- bofriend!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Boyfriend? I don't have one! <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: What, "why"<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Why don't you have a boyfriend?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: I just don't feel like having this time! I focused more on my studies, for my family, my future and future family!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Sounds like you have lots of dreams to accomplish in the near future! (smile at Devon) Your parents must be really lucky to have a daughter like you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: It's should be the other way. I'm lucky to have them as my parents. How about you? Who among Annie and Ashsirt is the future Mrs. James Greene?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: You're really thinking that one of the two is my girl, right?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why not! They are both pretty and nice.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: How did you say that they are nice? You don't even know them personally.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon:I just can feel it. Why? Aren't they nice?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Honestly, I don't know as well. Maybe yes. Maybe no!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Okay! Okay! We better go back to our own "houses". It's getting colder and colder here. You might get cold again.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: Can we stay a little longer?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Why? Are you not feeling cold?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: I do! But I just like talking to you. That's all!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: Thank you! Anyway we can still talk tomorrow and the coming days. We still have lots of time!<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: How about, we meet again here tomorrow night? What do you think? I'll bring foods and two jackets so we don't feel cold easily.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Devon: But-<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: No more buts'. That's an agreement! <br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>Kinuha pa nito ang kamay nya at pinagtapat ang hinlalaki niya at ng binata.<br /></span></p><p style='margin-left: 36pt'><span style='font-size:12pt'>James: That sealed our agreement! Let's go!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sabay kapit sa kamay ni Deon at hinila na siya ni James paalis sa lugar a iyon. Hindi na nakapag react ang dalaga sa bilis ng mga pangyayari. Kahapon lang ay halos isumpa na nya ang binata sa sobrang inis nya dito. At ngayon naman, eto sila magka-hawak ng kamay habang nag-lalakad! Sinasabayan pa ng mabilis na pag-tibok ng puso ng dalaga! <em> Tama kaya si Fretz? </em>Hindi naman kasi ganito ang nararamdaman nya, sa tuwing hinahawakan ang kamay nya ng papa nya, o kahit ng mga kaibigan nyang lalaki! Pero sa lalaking ito? why do it feel so good? Why do it feel like its so natural? That seems to be done a long time ago? Why?<br /></span></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-65452478836708086202010-09-22T17:32:00.001-07:002010-09-22T17:32:27.460-07:00Next<span xmlns=''><p style='text-align: justify'><em>Oh gosh! Is this really happening? Ang bango!!!!!!!! Calm down Annie. Wag kang mag-pahalata! Smile lang. </em>lumapit din sa kanila ni James si Ashsirt, na naging dahilan para mag-bago ang kilig na nararamdaman ni Annie sa inis dahil sa lantarang pagpa-pa cute nito sa binata.<span style='font-size:12pt'><br /> </span></p><p style='text-align: justify'>Ashsirt: Ahmmmm.. James let Annie do that. Pahinga ka muna. You look tired na. (sabay punas pa sa pawis nito sa ulo, sabay tingin nito sa direksyon ni annie sabay ngiti na kinasimangot naman ng dalaga)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: that's so sweet of you Ash, and thanks sa concern. But Annie really needs me here. (then James look at Annie na nasa side lang nya and flash a smile that no girl can ever resist. )<br /></p><p style='text-align: justify'>Si Annie naman, feeling get a point sa pag-stay ni James to help her against kay Ash na sa tingin nya ay hindi inaasahan ang sagot ng binata pa-tungkol sa imbitasyon nitong mag-pahinga instead of helping her. Annie knows that there is a silent war between her and Ash. And it concern James attention and affection. <em>Annie Alegre is meant to become Mrs. James Greene. At hindi ang isang tulad mo na stranger ang makaka-sira sa future namin ni James</em>. Isang maikling speech na ginawa ni Annie sa isip nya<em>. </em>Not knowing that Ash is also thinking the same. <br /></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'>Kinagabihan, lahat ng campers ng bawat group ay inimbitahan ni Ms. Rica na mag-stay palibot sa campire. Para daw mas maging acquainted sila hindi lang sa mga groupmates nila, kundi pati na rin sa ibang campers. Bawat group ay hiningan ng isa o dalawang representatives para mag-perform sa harap ng lahat. Sa kanilang grupo ay sila ni fretzie ang napili ng mga ka-grupo nila. Fretzie is the first to perform. She did a dance. Natawa naman si Devon ng makita ang reaksyon ng kapatid nito. Napatampal pa ito sa noo, lalo na ng nag-flying kiss pa ang dalaga sa isang grupo ng mga campers na naroroon. Then it was her turn. Tinawag na siya ni Joe. Devon never performs in front of a crowd. Kaya ganun-ganun na lang ang kabang nararamdaman nya ng nasa gitna na siya. She calm down her heart beating so fast and condition her vocal chords at ang kanyang espirito!! <em>Hahahaha! Pati espirito ko kinakabahan! ^_^<br /></em></p><p>Devon: "I'm your average dreamer. I'm a true escapist.<br /></p><p style='margin-left: 36pt'>Always expecting a Happy Ending. Maybe I've been<br /></p><p>Watching too many movies. Maybe I should grow up<br /></p><p>And start pretending. When I saw your face though<br /></p><p>Everything was a slowmo. And I started wondering why?,……."<br /></p><p><br /> </p><p style='text-align: justify'>Kahit ka-kaba kaba natapos naman ng maayos ang pagkanta ni Devon. Everyone who were in that place were amazed on how Devon sing the song with emotions and soul with it. kung hindi pa pumalakpak si Fretzie at joe, hindi pa mahihimasmasan ang mga tao doon. Pero syempre you can't say that everyone who heard you sing will be honest with their reactions and comments. Some are just playing safe para magkaroon ng mapag-uusapan. Samantala nagkaroon naman si Devon ng bagong taga-hanga. Bukod pa sa isang taong matagal ng sumusubaybay sa mga kilos ng dalaga. Si james naman ay napapa-ngiti matapos kumanta si Devon. He never expect that the girl has the voice so exceptional that will move him like that. <em>She's something. Really something. </em><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Devs, grabe ka hindi mo manlang sinabi na may ganung boses ka. Eh, di sana naka-pag prepared ako ng bongang-bongga at hindi ako sana ako natulad sa mga tanang people kanina na nakaka-nganga sayo.! Gosh!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Anu ka ba naman. Parang sobrang big deal nung pagkanta ko. May mas magaling pa rin sa akin noh!<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Hmpf! Magaling ka! And you'll be more better and good kung magpa-practice ka lagi.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Practice? Di na need yan. Past time ko lang ang pag-kanta. Di ko nakikita ang sarili ko na kumakanta para mabuhay at buhayin ang family ko.<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Ay naku! Hindi dapat ganyan! Alam ko na, from now on, ako si Fretzie Melc ay official ng manager ni Devon Samaniego. Hahaah! Ang ganda pkinggan noh? ^_^<br /></p><p style='text-align: justify'>Iiling-iling na lang si Devon, <em>Why not? Pwede ding sideline! ^_^. </em> Nilapitan naman sila ni Ivan na nagpakita at nagpa-hayag din ng pag-hanga sa dalaga!<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: Your great Devon. Really, really great!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Magkapatid nga kayo! Pero salamat. Nakaka-taba sa puso. Kayo ang kauna-unahang pumuri sakin! Salamt talaga!<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Hmmmmm, not bad for your speech as a singer. Pwded pa nating i-improve yan..<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Opo, manager.<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: Manager? Huh?!<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: hay naku Kuya, wag mo ng alamin. Private matters ito, bawal sa mga fans. Tara na Devon, call na tayo ni Lolo Joe, bye bye kuya,bukas na lang ang autograph, okay? Baka sabihin ng ibang fans may favoritism kami. Masam sa image ni Devon. (sabay hila kay Devon palayo kay Ivan. Habang ang binata ay ngi-ngiti ngiti na naka-tingin sa dalawang babae na palayo sa kanya.)<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'>Malalim na ang gabi ngunit di pa rin maka-tulog si Devon, kaya naman napag-desisyunan niyang lumabas muna sa tent nila ni Fretzie na mahimbing ang tulog. Tinungo niya ang daan patungo sa isang maliit na lawa na nai-kwneto sa kanila ni Joe. Pwede namang pumunta doon dahil kasama yun sa area ng campsite. <em>Siguro naman wala ng asungot akong makikita dito. </em> Ang tinutukoy ay si James. Sa isang tumbang punong kahoy umupo si Devon malapit sa lawa. Napaka-ganda ng lugar kasama pa ang pagtama ng sinag ng buwan sa tubig ng lawa at ang malamig na simoy ng hangin. Pero wala pang limang minute ay may narinig na siyang kaluskos sa likuran niya. Pagtingin na sa pinanggalingan ng tunog ay nakita nya ang lalaking hindi nyang inaasahang naruroon rin.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: What are you doing here?<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Chapter 6<br /></span></p><p style='text-align: justify'>James is not an outdoor type, kaya mahirap para sa kanya mahiga sa hindi kama. Kaya kahit anung gawin nya ay hindi siya makatulog. Nakaka-hiya nman kay Ryan kung bubuksan nya ang ilaw na meron sila para makapag-basa ng libro na ginagawa nya dati pa kapag hindi siya makatulog. Kaya naman napag-desisyunan niyang lumabas at map-pahangin sa labas. Sa katapat na puno ng kanilang tent umupo si james para magpalipas ng oras. Alam nyang tulog na ang lahat kaya di nya inaasahang makita ang isang imahe na naglala-kad patungo sa amy lawa. Dahil rin sa curiosity ay sinundan nya ito. nagulat na alng siya ng makita na ang sinusundan nyan ay ang babaeng ayaw na sana nyang makita pa dahil sa nakaka-takot ito. but once the girl sit on that tree on the ground and the light coming from the moon strikes her face, there is somewhat a force that makes his feet stay on the place he was hiding. It turns out that the place became more peaceful with the presence of that person. Kung hindi pa siya kinagat ng lamok ay hindi pa siya mata-tauhan. Na sa tingin nys sy wrong move, dahil nakita siya ng dalaga.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: what are you doing here?<br /></p><p style='text-align: justify'>James: What are you doing here?(pag-ulit nya sa tanung nito)<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Are you starting a fight? Are you trying to annoy me!<br /></p><p style='text-align: justify'>James: What? I'm doing nothing!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Yes you are!<br /></p><p style='text-align: justify'>James: If I have done something, what is it? I think you can't say that I'm commanding you, coz I'm not asking you to do anything. (depensa ng binata)<br /></p><p style='text-align: justify'>Wala namang maisagot si Devon. Tama ito! <em> anung problema mo, Devon?<br /></em></p><p style='text-align: justify'>Devon: You repeat my question!<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Is that really the issue here? I think I also have the right to ask.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Whatever! (sabay tayo ng dalaga)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: where are you going?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Planet nemic!<br /></p><p style='text-align: justify'>James: is there such a place like that?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: huh?! You don't know that place? (<em>hindi mo alam yun? Eh dun galing si Piccolo, yung kalaban ni san Goku! Gosh! Kahit bata alam yun!</em>)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: I don't know that place. I never have been there. From what country or continent is that place?<br /></p><p style='text-align: justify'>Sa sinagot ng binata ay isang malakas na tawa ang sinagot ng dalaga. Kahit anung pigil ni Devon, eh hindi nya talaga mapigil ang kaka-tawa. Halos maiyak-iyak na ang dalaga sa kaka-tawa. Habang si James naman ay nakatitig lang sa dalaga na hindi naiintindihn sng dahilan ng pag-tawa ng dalaga. But strange he can't feel anything bad or embarrassment sa ginagawang pagtawa ng dalaga. Nae0enjoy pa nga nya ang nakikita at naririnig nya. That is strange.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Grabe! Sorry! Sorry! I really can't help myself from laughing. You really don't know that place? Or you're just playing jokes on me?<br /></p><p style='text-align: justify'>James: No! I've never been there! Swear! Can I ask what's funny? I really don't understand what's happening at this very moment and the reason why you're laughing so hard.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: You! Because of you! (Giggles)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Me? Why? Can you please explain?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Nah! No need to explain. Don't worry it's not that bad. (Smile)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: really? Okay! If that's what you want. By the way, we're not properly introduced, I'm James Greene and you are? (sabay abot ng kamay kay Devon)<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Devon, Devon Samaniego (inabot naman ng dalaga ang kamay ni james. At the very moment their hands touch there is lots of something that these two individuals felt at the same time for the first time. Nervous, excitement, happiness, fireworks seem to be just around the corner at that very moment. But above all, these two individuals feel like it's something that they have done a long time ago. And it feels good.si Devon ang unang bumawi ng kamay sa binata)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Ahmmmm, are you not feeling cold?, here wear this, ( hinubad ng binata ang jacket na suot at pinatong sa balikat ni Devon. Akma namang aalisin ni Devon ang jacket pero maagap siyang npinigilan ni James) You need that. <br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Eh, ikaw? Hindi ka ba nilalamig?<br /></p><p style='text-align: justify'>James: I'm fine! I'm used with this king of temperature. It's much colder in Austria. (sabay upo sa kinau-upuan ni Devon kanina)<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Talaga? Doon ka nakatira? (Lumingo si James kay Devon na masama ang tingin. At nakuha ng dalaga kung bakit) Sorry. Okay I'll translate it for you. I was shocked to know that you are from Austria. And I'm wondering how did you know about this camp? Are you on vacation right now?<br /></p><p style='text-align: justify'>James: You really want to know? (pag-tango ang naging sagot ni devon) I am not on a vacation. Actually I was on Austria when I learned about this camp. It was my Father who told me about this. I was hesitant at first, but later on I agreed with my Father's suggestion that I need a break. And maybe it's time for me to have a visit with my mothe's motherland. How about you?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Me? It was bcause of my friend, Marcus that's why I'm here. I really don't like to join this camp, because I believe that I don't belong here. But my family insisted and so here I am!<br /></p><p style='text-align: justify'>James: why did you say that you don't belong here?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: ^_^ (look at James and smile then look at the moon) It is that, I'm nothing compare to the people here. That's what I believe before, but those people I'm referring are the one who makes me change that kind of thinking.<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Am I one of those? (napatingin si Devon kay James dahil sa tinanong nito at maging ang binata ay hindi makapaniwala sa tinanung sa dalaga.) maybe not. (balewalang sagot ng binata sa sariling tanong)<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: hmmmm.. maybe! We'll see.<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Huh?!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: It's nothing. Lets go! We still need to wake up early tomorrow.<br /></p><p style='text-align: justify'>Tumayo na ang dalaga at sumunod naman si James dito ng malapit na sila sa kanya-kanyang tent, ay ibinalik na ni Devon ang jacket sa binata at nagpasalamat. It is indeed a wonderful start of a new beginning for both individuals who have a bad start. A brand new friendship and a vision of a good future. Pero sa mga oras na iyon ay hindi lang saya ang nararamdaman. Dahil sa di-kalayuan ay ang kalungkutan na mababanaag sa mga mata ng isang nilalang na sa simula pa lang ay pinagmamasdan na ang tagpo sa tabi ng lawa. Ngunit di rin nagtagal ay napalitan ng determinasyon.<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>Chapter 7<br /></span></p><p style='text-align: justify'>James: Aachooo! Sh--!<br /></p><p style='text-align: justify'>Ryan: Dude. Are you okay?<br /></p><p style='text-align: justify'>James: Yeah, I'm just fine. It's just a little cold. I just need to drink water. Aachooo!<br /></p><p style='text-align: justify'>Ryan: wait here, I'll just tell Ms. Vana about this. (pipigilan sana ni james si Ryan pero nakatakbo na ito agad. Maya-maya lang ay pumasok ito sa tent kasama sina Annie at Ashsirt)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: What are you doing here?<br /></p><p style='text-align: justify'>Annie: We heard from Ryan that you're not feeling well. (sinalat pa nito ang noo ng binata)<br /></p><p style='text-align: justify'>James: I'm just fine Annie, don't worry about me. <br /></p><p style='text-align: justify'>Ashsirt: Here james, eat this first then drink this medicine Ms. Vana gave us for you to drink(tinabig pa nito ng konti si Annie para makalapit sa binata)<br /></p><p style='text-align: justify'>Ryan: You're lucky, my friend! You have two beautiful nurses here. Oh my! My head is aching, I think I'm going to have a fever(umakto pa ito ng talagang parang masama talaga ang paki-ramdam)<br /></p><p style='text-align: justify'>Ashsirt: is that so Ryan, wait I'll call Jasmine, she will take good care of you for sure. (Jasmine, is one of their groupmates na halatang may crush kay ryan. Na ikinai-inis naman ni Ryan. <em>She's too showy with her emotions! And I don't like a girl with that kind of behavior</em> sabi pa ng binata)<br /></p><p style='text-align: justify'>Ryan: Never mind! I can take care of myself.<br /></p><p style='text-align: justify'>Kinain na ni James ang pagkain na dala ng mga kasama, he was about to drink the medicine, when he heard a familiar voice outside their tent.<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-family:Arial; font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'>Late ng nagising si Devon ng umagang iyon. Puyat siya hindi dahil sa oras ng pagtulog nya, kundi sa kung ano ang nangyari ng nag-daang gabi. Nagising lang siya sa ingay na narinig nya sa labas ng tent. Nag lumabas siya ay sina Joe, Fretzie, Jeline, Carol ang nag-uusap usap sa labas.<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Goodmorning sleepy head!hows your sleep my dear?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Goodmorning Charming, okay lang naman. Goodmorning din pos a inyong lahat! Anung atin?<br /></p><p style='text-align: justify'>Joe: Same to you, devon. May nabalitaan kasi kami na may sakit na camper galling sa kabilang grupo.<br /></p><p style='text-align: justify'>Sa pag-kasabi ni Joe na "may sakit na galling sa kabilang grupo "ay bigla na lang na kinabahan si Devon na hindi niya alam kung bakit.<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Grabe naman yun! Ang aga ng may-sakit issue nay un. Bakit daw lolo Joe nagkasakit?<br /></p><p style='text-align: justify'>Jeline: Baka naman sakitin talaga.<br /></p><p style='text-align: justify'>Carol: eh, diba merong medical test bago maka-pasok dito officially. So kung sakitin siya, dapat hindi siiya nandito? Tama po ba, master Joe?<br /></p><p style='text-align: justify'>Joe: May point ka dyan Carol. Hindi ko pa alam exactly kung sino ang may sakit basta ang alam ko, eh galling sa grupo nina Vana. Kaya nga, ng malaman yun nina Ms. Rica, she advise na from every group, dapat magpadala ng anything to help the poor kid na gumaling.<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Ay tamang tama! I suggest na ang ipadala natin si Dev's sa kung sino man ang may sakit na iyon!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Huh?! Bakit ako? Muka ba kong manggagamot?<br /></p><p style='text-align: justify'>Carol: OO nga naman, Fretz, anung gagawin ni Devon dun, unless may pagka-albularyo itong babaeng ito? meron ba?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Sus kop o! malu-lurkey ako sa inyo!<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: anung gagawin ni Devon? Eh, di aawitan niya ang may sakit ng-<br /></p><p style='text-align: justify'>Jeline: na ano? Tanging yaman? (putol nito sa sasabihin ni Fretzie)<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: grabe ka naman! Hindi yun! Masyadong sad. Dapat lively, tulad ng…ahmmmmmm (umakto pa itong nag-iisip na sinabayan pa ng dalawang babae)<br /></p><p style='text-align: justify'>Tatlo(Fretzie, Carol, Jeline): Run devi Run! (nagkatinginan pa ang mga ito sabay tawa)<br /></p><p style='text-align: justify'>Joe: hay naku! Puro kayo kalokohan! Ikaw Devon, may naiisip ka bang pwedeng i-abuloy este ibigay?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Pati naman ikaw kuya Joe, puro kalokohan! Eh, anu po bang sakit?<br /></p><p style='text-align: justify'>Joe: di ko nga alam. Kahit anu na lang siguro.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Baka sipon lang po! Gagawa na lang ako ng lemonade. Meron po ba dito nun? Kung wala eh kalamansi na lang.<br /></p><p style='text-align: justify'>Matapos mai-prepare ni devon ang kalamansi juice, tinawag na nya si Joe, at ang lolo mo eh siya na rin ang inutusan na mag-dala ng juice sa taong may-sakit! Buti na lang napa-payag nya si Fretzie na sumama sa kanyang delivery task sa kung sinu man ang may-sakit na iyon. Nakasalubong pa nila si Ivan sa daan.<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: Good morning ladies!<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Good morning din, Kuya Ivan ( smile)<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: Devon, don't call me "Kuya", I feel like I am too old for my age.<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: why kuya? Your old na naman talga diba? (sabay tawa nito)<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: Old? Is 19 that old for you?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: 19? Grabe ka naman Fretz, di pa naman pala ganun ka-tanda kuya mo. Okay po sir Ivan, heheheh, Ivan pala. I'll not call you Kuya, instead hyung-nim.<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: argh! That still mean elder brother!<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Kitams! Even devon think you are old na dear brother! Tsktsktsk!! ^_^<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Fretz! Just kidding, okay I'll call you Ivan.<br /></p><p style='text-align: justify'>Ivan: how about, "Oppa?"<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Naks! Naman Kuya. Kelan pa tayo naging mga koreano at koreana?<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: hehehhe, cute nga eh! Oppa, ivan! ( smile to Ivan)<br /></p><p style='text-align: justify'>Fretzie: Hay naku! Tara lets na nga! <br /></p><p style='text-align: justify'>Nauna ng lumakd si Fretzie sa kanila ni Ivan, samantalang sina Ivan at Devon naman ay nasa hulihan nito. Kinuha rin ni Ivan kay devon ang dala nitong juice at sinamahan sila nito papunta sa taong may sakit. Sinalubong sila ni Ms. Vana na alam na ang kanilang pagdating at dinala sila sa tent na kinaroronan ng kanilang pakay. Nang nasa may labas na sila ng tent ay nagsalita si Ms. Vana<br /></p><p style='text-align: justify'>Vana: Maraming salamat sa pag-punta nyo. Pasensya na sa abala.<br /></p><p style='text-align: justify'>Devon: Naku wala po yun. Masaya po ang tumulong. Masarap sa pakiramdam.<br /></p><p style='text-align: justify'>Diretso na silang pumasok sa tent na iyon kung saan naroroon ang apat na tao. Dalawang babae at dalawang lalaki na pawing nabigla sa kanilang pagdating. Pero hindi lang ang mga ito ang nagulat, maging siya ay nagulat din lalo na ng makita kung sino ang taong pinuntahan nila. <em>Kaya ba ako kinabahan kanina? </em>Saad ni Devon sa kanyang isipan.<br /></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-25615531272960713802010-09-19T21:56:00.001-07:002010-09-20T23:27:12.639-07:00Kasunod ng Chapter 4<span xmlns=""></span><br />
<span xmlns=""></span><br />
<span xmlns=""><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Mr. M: Excuse Me. Ahmmmmm. Can I ask something? If I'm not disturbing anything.</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Wala po kayong nai-istorbo. Anu po ang maipaglilingkod namin?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Mr. M: (smile) Itatanung ko lang sana kung alam nyo ang direction papunta sa Camp site? Nakalimutan ko kasi ang daan papunta dun.</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: What is he saying?(asking Devon)</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: He's asking for direction.</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: Direction to where?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Sa Camp Site. (bumaling si Devon sa lalaking nagtata-nung) Opo. Alam po naming kung saan yun. Camper po kasi kami. Kung gusto nyo po, sumabay nap o kayo pabalik samin?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: Hey, I told you to speak in English. Why do you keep on saying words I cant understand?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: (facing james) Hmpf! (Baling again to Mr. M) Tayo na po. Wag nyo na pong pansinin itong porenger na ito! magulo kausap. ^_^ (Devon and Mr. M started to walk going to the camp site)</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: Hey, you! Are you listening to me? He-hey! Argh!!!!! (Walk na rin si James following both Devon and Mr. M)</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Mr. M: Anu bang pangalan mo ija?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Devon po! Kayo po?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Mr. M: I'm Mr. M! </i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: Wait! Why did you leave me there? And go with this man you don't even know? Are you not afraid of him, he might be a killer?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Ako ba kausap mo?</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: I told you, speak in English!(napataas ang boses ni james)</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Aba't!! Who gave you the right to shout at people just because they don't do the things you want them to do? And you're asking me why did I leave you and instead go with this man? Well, I prefer going with a killer who knows how to speak to me with respect rather than to someone like you who keep on commanding people! </i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>James: No! It's not li-</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Whatever! Tayo na po, Mr. M. (sabay talikod kay James)</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span><br />
</div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>At naiwan na ngang naka-tunganga si James while naka-tingin kena Devon at sa matandang lalaki na papalayo sa kanya. Is he that commanding? Did he ever do something that makes the girl got mad of him? Totoong na-istorbo ang usapan nilang mag-ama kanina nang sumigaw ito. He is not expecting anybody to be on the same place he was a while ago. It is that from the information he have, no one tried to go near the place because of some urban legend. That he don't believe. Kaya naman nasurpresa siya ng makita ang babaeng iyon. Pero mukhang mali talaga ang ginawa nyang pag-uutos dito na mag-salita sa Ingles. Pero may pagka-kamali din ang babae! Tama! Hindi lang siya ang mali! </i></span><em><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">That lady is really a pain in the head! And the nerve of her to say that she prefer to go with that man who look like a killer, well not totally like a killer. Argh!!!! I must not see her again or go near her! She might bite or kill me!</span> </em></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞</i></span> </span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Rica: Good morning campers! How was your first night? I hope you slept well, coz you really need lots of energy for the whole day. Now, to start our activity, may I introduce to you my co-administrators who will be your camping masters for the whole month of your stay here in our site. First is Ms. Alodia Lexing, she was a camper like you three years ago. Together with Mr. Lexie Ruz. On my right is Mr. Joe Vargas and Ms. Vana Ramos, who are campers last year.</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Marami pang sinabi si Ms. Rica about the camping proper. The Do's and Don'ts inside the site, and other matters. Maya-maya ay parang nararamdaman ni Devon na may nakatitig sa kanya mula sa likuran. Kaya naman lumingon siya at nagulat ng malaman na ang tao na nakatitig sa kanya ay ang lalaking naka-alitan nya kanina. </i></span><em><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> The nerve! </span></em><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i> Agad din naman itong nag-bawi ng tingin ng makita nya ito. </i></span><em><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">takot ka pala eh! Dapat lang! walang pweden manakot sa akin. Kahit pa porenger ka! Pregeder naman ako! Wahahah!! ^_^ Devon, kausapin ba naman ang sarili? Tsktsk…. Malala ka na talaga!.</span></em><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i> Natigil lang sa pag-kausap sa sarili si Devon ng may kumuglit sa kanya sa may tagiliran. Buti na alng di siya magugulatin. Kung hindi baka nagka-gulo na sa mga oras na iyon. Nang bumaling naman siya sa kanyang kanan para tingnan kung sino ang nangudlit sa kanya, she just smile to see that girl na ko-roomate nya. It was Fretzie!</i></span> </span></div><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: Hi! Sinu tinitingnan mo? Gwapo ba?</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Huh?! Gwapo?</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: oo, kung gwapo ba yung tinitingnan mong guy!</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Paano mo nasabing guy ang tinitingnan ko?</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: of course! Its bad naman na ang isipin ko na girl ang sina-sayt mo, di ba? Unless tomboy ka. Tomboy ka ba?</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: ^_^ Hindi noh! Girl na girl ako!</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Ivan: Excuse me, the two of you. Please keep quiet. There is still an announcement being made and you keep on talking.</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: KJ mo Kuya! Hmpf! Don't mind him, Devon. Wala kasing kausap yan, nai-inggit lang yan satin.</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Ivan: of course not!</i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: deny ka pa dyan Kuya dear. Sige na nga, we will listen na there. Sana mag-kasama din tayo sa grupo, noh! Para happy-happy!></i></span> </span><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> <br />
<div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Devon: Sa tingin ko nga magiging okay na okay yun. </i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: Hahaaha!! like na like talaga kita, devz>! hope we will be friends not only until the end of this camp, but as long as we are alive!!!</i></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Ivan: Your so dramatic Sis!</i></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>Fretzie: Hmpf! hay naku devon, dont mind na lang yung mga aalgid-aligid there somewhere!!! ^_^</i></span></span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i><br />
</i></span> </span></div><div style="text-align: justify;"><span style="font-size: 12pt;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><i>At yun na nga ang ginawa nilang dalawa. Deadma na lang si Kya Ivan, and they continue to listen sa mga announcements by the administrator. then maya-maya may ini;abas na four boxes of differnt colors ang mga staff. sa bawat boxes ay may naka-assign na administrator na ibig sabihin into four groups sila lahat. </i></span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">hmmmmmmm..... sino kay magiging administrator namin? sana si Kua Joe na lang.. para close.</span></i></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 12pt;"><i></i></span><br />
<span style="font-family: Arial; font-size: 12pt;"><i><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Pinalapit lahat ni Ms. Rica ang apat na Administrator at pinabunot nn magiging assign color-group nila. Ms. Alodia got the color green, Lexie color blue, Joe got the color yellow and Ms. Vana red. Nag-cross finger na si Devon n asana ay si Joeang maging administrator ng mapupuntahang grupo niya at sana makasam nya si Fretzie ang bagong Friendster nya. Habang mataimtim na naka-cross finger si Devon nakatanaw na naman sa kanya ang mga pares ng mga mata na humuhiling din na maka-grupo ang dalagang sa simula pa lang ay naka-kuha na ng kanyang atensyon. Si James naman ay cool lang, habang si Annie ay hindi na mapakali na makalapit kay James.</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Rica: Now that your administrators are properly assign to their respective colors that will serve as the group color as well, lets us determine now who belongs to the same group. From these boxes are your names, randomly selected and grouped by the staff and management. Alodia, start calling-out the names in your group…..</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">At nagsimula na nga ang grouping process, mukhang dininig ang taimtim na cross-finger ni devon dahil sa grupo siya ni Joe napunta at kasama pa si Fretzie. Fretzie like her, is happy that they belong to the same group. While Annie and James are in the same group as well.</span></div><div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal"><span style="line-height: 115%;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"><span class="Apple-style-span" style="font-size: x-large;"><b>Chapter 5</b></span><o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: Ahmmmm.. Hi, James! Its nice to know that we’re groupmates. Don’t you think it’s a sign?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: Huh?! Sign? Sign of what?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: About… Sign that there is a new beginning for our friend---ship. Yes! That’s it! the sign of our Friendship!</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: Yeah, I thi- (hindi na natuloy ni James ang sasabihin ng muka sa kanyang likuran ay may bumuggo sa kanya. At pagtingin nya ay isang matangkad na babae. Mestiza din ito tulad ni annie, pero mas matangkad ito at the first thing he recognize is her eyes that seems to be about to shed tears at any moment.)</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ahshirt: Naku! I’m Sorry! I didn’t mean to bump you. I was busy looking for my group mates. </span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: And you really need to apologize! Clumsy!</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: Stop that Annie! There’s nothing to apologize, were crowded here so it’s just possible that we’ll bump at each other. (kalamadong paliwanag ni James kay annie habang sii Annie naman ay hindi maitago ang selos na nararamdaman ng ipagtanggol pa ni James ang babae. </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> Hmpf! Pinagtata-ggol na nga ako pa ang masama!</span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">)</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: So, your saying that you’re looking for your group mates. What group do you belong?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ashsirt: I’m in the group oF Ms. Vana (sabi nito sa paraang sobrang sweet)</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: really? What a coincidence! We’re on the same group, right Annie?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: Talking to me? (hindi na maitago ang iritasyon sa babaeng kaharap)</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ashsirt: Wow! Some kind of Faith! By the way I’m Ashsirt Monteverde, you can call me Ash</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: I’m James Greene and this Annie Alegre a friend</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ashsirt: Nice meeting you James (flash a very sweet smile to james) as well as you Annie(ewan ba kung bakit parang hindi talaga maganda ang timpla ni annie sa babaeng ito!)</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> Maya-maya ay tinawag na anag lahat ng kanya-kanyang Team administrator sa kanilang sariling “Kampo”. Kasama na nina James ang bagong “kaibigan”, pero si Annie, </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Hmpf! King sinu ka mang Ashsirt Monteverde ka! I’ll not let you ruin my plans. Ang pagtatanggol ni james sayo ay kailanman ay hindi na mauulit! Tandaan mo yan!<o:p></o:p></span></i></div><div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Samantala sa kampo nina Devon ay isa-isa na silang nagpapakilala sa pangunguna ng makulit nyang kaibigan na si Fretzie. Habang nag-sasalita ang dalaga ay kitang-kita ang pag-hanga ng mga kasmahan nilang lalaki lalo na ang dalawang nasa unahan kaharap ng kaibigan nya. Pero parang balewala lang ito sa dalaga kahit nab a obvious na obvious ang pakakatitig dito nang dalawang binata. Matapos magpakilala, nagsimula naman silang magtayo ng kanya-kanyang tent. Buddy system ang patakaran kaya naman sila ni fretzie ang magkasama simula ngayon. Mula sa malayo nakatanaw na naman kay devon ang pares ng mga mata. Kahit kalungkutan ang mababanaag mo sa mga mata nito, hindi pa rin nawawala ang pag-asa na makaka-usap din nya ng sarilinan ang babae.</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><br />
</div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Freetzie: Dev’s kilala mo ba yung lalaking yun?</span></div><div class="MsoNormal"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Devon: Huh?! Sinu? </span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Nagtatakang tumingin si Devon sa direksyong tinutukoy ni Fretzie. At talagang nagulat siya ng makita kung sinu ang tinutukoy nito. It was the guy na commanding masyado na nakilala nya kanina sa may gubat. </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Hmpf! Anung tinitingin-tingin mong kumag ka? Feeling mo kikiligin ako sayo? In your dreams! </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Aba’t ang lakas ng llob talga at ngumiti pa ito sa kanya! </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> The nerve ng lalaking ito! </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> gusting-gusto ni Devon na batuhin ng tsinelas ito at isisgaw na </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Close ba Tau? </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">kaya sa halip na gantihan ito ng ngiti tulad ng ginagawa nito, belat ang isinagot nya dito na ikina-wala ng mga ngiti nito sa labi! </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> Ha! Kala mo! Buti nga sayo! Dapat mo kasing tandaan na hindi lang dapat Don’t talk to strangers ang tinatandaan, dapat pati “Don’t smile to Strangers”^_^ </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;"> dahil sa sobra nyang pag-kausap sa sarili ay hindi na namapansin ni Devon ang pagtataka sa mga mata ni Fretzie dahil sa pagkakatitig nya sa binata. Kaya naman, binatukan siya nito.</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Devon: Aray! Anu ba?</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Fretzie: Wag mo kasing titigan masyado, magtira ka naman kahit konti para dun sa iba! (tatawa-tawa nitong sabi)</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Devon: Kahit isaksak pa nila sa mga lalamunan nila ang lalaking yun! Keber!!!!! Care ko!</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Sa halip na sagutin ang sinabi ni Devon ay umawit na lang si Fretzie na “Tulak ng bibig kabig ng Dibdib” sabay talikod sa kaibigan. Na ikinainis naman ni Devon.</span></div><div align="center" class="MsoNormal" style="text-align: center;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<o:p></o:p></span></span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Samantalang si James ay hindi inaasaha ang naging tugon ni Devon sa mga ngiti nya kanina dito. Hindi naman sa umaasa siya na ngi-mgiti din ito. mas prefer pa nya kung tinaasan siya nito ng kilay o hindi na lang tiningnan pa. pero ang belatan siya, grabe! </span><i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">She’s like a kid! </span></i><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ewan ba nya, kung bakit napatingin sya sa direksyong kinaroronan ng dalaga. He was busy building the tent he and his buddy, Ryan will use when suddenly he found himself staring at the lady who was busy arranging their own tent. Kaya naman ng ituro siya ng kasama nitong babae kay Devon ay huli na para bawiin ang tingin nya dito. At ang ngitian nya ito sa kabila ng mga nangyari kaninang umaga, was so unusual! Natigil lang si James sa ginagawang pag-aanalisa sa nangyari ng lapitan siya ni Ashsirt.</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ashsirt: Busy? Want some water?</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: not really. We’re almost finish with this. Thank you for the water. How about your tent?</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Ashsirt: I’m finish with my part, it is Annie’s turn to finish the tent. </span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Napatingin naman si james sa kinaroroonan ni Annie. Kitang-kita na hirap na hirap ito sa ginagawa. Kaya naman minadali nya ang pag-tapos ng tent nila ni Ryan at tinulungan ang dalaga.</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: James! (nagulat pa ito sa pag-lapit nya)</span></div><div class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: Need help? You look pitiful, with your situation right now.</span></div><div class="MsoNormal" style="tab-stops: 55.15pt; text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">Annie: like What you have said, I need help not your pity! Its not my fault if I don’t know how to do this thing</span></div><div class="MsoNormal" style="tab-stops: 55.15pt; text-align: justify;"><span class="Apple-style-span" style="font-family: Arial, Helvetica, sans-serif;">James: Sorry! That’s not what I meant. Here, let me help you!</span></div></i></span></div></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-4629046783830858172010-09-17T22:04:00.000-07:002010-09-17T22:04:11.296-07:00Chapter 4Di pa man sumisikat ang araw ay gising na si Devon tulad ng nakasanayan nya sa kanila. samantalang ang iba ay humihilik pa sa kani-kanilang mga higaan. napag-desisyunan ni Devon na maglakad-lakad muna para magpalipas ng oras. sa isang malapit na ilog siya napadpad at namangha sa linaw ng tubig nito at linis ng kapaligiran. Marami ring mga bulaklak ang matatagpuan dito. <i>dapat ipr-serve ito! baka masira lang dahil sa camping. wag naman sana! </i>Sa di kalayuan ay may natanaw si Devon na isang maliit na kubo. Wala namang "Restricted Area" na nakalagay kaya tumungo doon ang dalaga. Malapit na siya sa kubo ng may napa-kinggan siya na boses sa bandang likod ng kubo. <i>Wow! English spokening!!! porenger siguro!!! ^_^</i> Tatalikod na sana siya para umalis ng bigla siyang matapilok sa isang ugat ng puno na medyo naka-angat mula sa lupa.<br />
Devon: Aray ko po!!!!!! Strike one agad!!!(akmang tatayo na siya ng may biglang nag-salita sa bandang likuran nya)<br />
James: Hey! you! what are you doing?<br />
Devon: Di mo ba nakikita? kasalukuyan akong nakalugmok dito!<br />
James: What? i cant understand you! Speak in English!<br />
Devon: Care ko naman kung naiintindihan mo ako o hindi.! Aray! sakit ng tuhod ko.<br />
James: Hey! Am i not talking to you? Why are you not minding me? Are you spying on me?<br />
Devon: Hep Hep! and dami mong tanung san-<br />
James: speak in English!<br />
Devon: Demanding? eheeeeeeeem!!!!! what I said a while ago, is.... <i> hala! anu nga english sa natapilok??? hindi naman kasi tinuro samin ng teacher namin ang english dun!!!!</i><br />
James: What?<br />
Devon: i'm not spying on you. I am just having a walk when <i>I </i> saw this hut,so I decided to have a look on- (hindi na natuloy ni Devon ang sasabihin dahil sa matamang pag-titig ni james sa kanya, Can she see amusement from those eyes of his? <i>wala lang yun Devon, gutom yan</i>)<br />
James: continue.<br />
Devon: Huh?! Ahmmm.. like what I'm saying, I'm not- Wait! wait! Why am I explaining to you anyway?<br />
James: Because you owe me one.<br />
Devon: Owe you? how come? have I done any damage?<br />
James: damage? Physically none, But you interrupted my conversation when you scream.<br />
Devon: Ganun?<br />
James: and other thing, you keep on speaking words I cant understand, you might be saying bad things to me<br />
Devon: I'm that kind of person FYI, Mister!<br />
James: It's JAMES, and not mister! (ngiti kay Devon)<br />
Devon: I dont Care! HMPF!<br />
<br />
<i><br />
</i>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-2057639094997056234.post-85714348078572850952010-09-13T22:21:00.001-07:002010-09-13T22:21:26.634-07:00RESET<span xmlns=''><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>By: Zephy<br /></span></p><p style='text-align: center'>Fan-made Love Story for James and Devon<br /></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:16pt'><strong>Prologue<br /></strong></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Sa pangalawang pagkaka-taon na muling nag-kita sina james at Devon, napatunayan na ng dalaga na meron talagang mali sa binata. Bukod sa hindi man lang ito nag-react ng ipakilala sila sa isat-isa ni Kyra. Wala man lang itong naging sagot sa sunod-sunod nyang tanung kung bakit parang wala man lang paki-alam ito sa naging pag-sasama nila sa Camp site noong nakaraang taon ng mapag-solo silang dalawa. Na ganun-ganun na lang ba itong makaka-limut sa masasayang araw at memories they've shared during the summer camp. Hindi na umaasa pa si Devon na tutupad si James sa mga pangako nito sa kanya, pero kahit man lang sana bilang isang mabuting mag-kaibigan, pakitungohan sya nito ng maayos. Isang buwan din silang nag-kasama at talagan napaka-caring nito sa kanya. He even gave her his bracelet na most treasured thing sa buhay ng binata. Devon concluded, James had forgotten about her totally! In short Amnesia!!!!!!!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Chapter 1:<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'> April 3, 2010, Summer Camp sa Pampanga. Yearly activity na sponsored by the Big Brother Company para sa mga selected na teenagers sa buong bansa. Hindi basta-basta ang summer camp na ito. Unlike the other camp, this is more fun, exciting and adventurous. Iba-ibang tao kasi ang magkikita at magkakasama dito. From different group in the Society. At dito magsisimula ang lahat ng dapat simula.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Lynda: Devon, nandito si Marcus, hanap ka! Pasok ka ijo, nasa likod-bahay ang dalaga ko.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Salamat po, tita. (tuloy-tuloy si Marcus sa likod-bahay at nakita ang kaibigan na busy sa pagi-gitara habang nasa duyan.) Uy!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Dahil sa ginawa ni Marcus, muntik ng mahulog sa pwesto nya si Devon. Kaya naman, galit na binalingan nito ang taong nang-gulat sa kanya.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Anu bang problema mo? Gusto mo ba akong mabalian ng buto, balakang, sakong at tuhod?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Chillax lang Devy, masyado ka kasing hocus-focus sa ginagawa mo. Nag-cocompose ka?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Napangiti na lang ang dalaga sa huling sinabi ng kaibigan. Kilalang-kilala talaga siya nito.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Opo! At dahil sa ginawa mong pangu-gulat, nakalimutan ko na lahat ng lyrics!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: At anu namang kinalaman ng pangu-gulat ko? Eh kung habang nag-iisisp ka ng lyrics e h sinusulat mo, eh di sana kahit gorilla pa ang mangulat sayo hindi mo makaklimutan, tama?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Ewan ko sayo! Bakit ka nga pala nandito? Mangu-ngutang ka? Sabi ko naman sayo puro cheke ang meron ako, mahirap pabaryahan.(sabay kindat sa kaibigan)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Anung akala mo sakin, poor? Tumigil ka nga. Hindi yan ang pinunta ko dito. Here, basahin mo.!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Isang poster ang ini-abot sa kanya ng kaibigan. "2010 Summer Camp, Pampanga: Come and Experience your unforgettable Summer this Year! "<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Oh, anung gagawin ko dito?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Yan? Pwedeng ulamin yan. Igisa mo, o di kaya Pakbet, ikaw anung trip mo? ( Sabay batok kay Devon) Anu ba sa palagay mo ang ginagawa dyan? nakita mo ba itong salitang "Audition", yan ang ginagawa dyan, gets?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Tatawa-tawa naman si Devon habang pinaki-kinggan ang litanya ng kaibigan. Lalo ng nung tinuro pa sa kanya ang salitang "Audition".<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Marc, alam mo namang hindi ko hilig ang sumali sa mga ganito. Pang-mayaman lang yan. Hindi ako belong!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: At sino namang nag-sabi sayo na for rich kids lang ito? Ha? Kaya nga may "Calling All Aspiring Teens". May "all" diba. At hindi "Rich Aspiring Teens". (sinabayan pa nito ng hand gestures)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Kahit na! Anu namang gagawin ko dyan? magsasayang lang ako ng oras, panahon, energy, at pera! At siguradong marami ang pupunta dyan, kaya di ko sigurado kung makakasama ako sa mapipili.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Kaya nga merong salitang, "Try and Try" diba? Anung masasayang? Walang masasayang dito! Laat ng iyon worthy para sa magiging experience mo, at kung anung pwede pang mangyari sayo after the Camp. Sira ka talaga!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Eh yun na pala, di ikaw na lang sumali!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: At pilosopo ka pa? Alam mo namang may summer class ako di ba? Sumali ka na kasi!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Di papayag si mama! Ngayon na nga lang ako makakatulong sa mga gawaing-bahay tatakas pa ako.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Marcus: Si tita lang ba iniisip mo at ang mga gawaing bahay? Sige ako na reresolba nyang bagay na iyan. Susme! Simpleng Bagay lang pala ang pinoproblema. Leave it to me! (Sabay talikod kay Devon ng kaibigan)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Hoy, Marcus! Anung gagawin mo? (hahabulin n sana ni Devon ang kaibigan ng tawagin sya ng ate nya sa kusina)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Deline: Devon, punta ka muna dito sa kusina, tulongan mo kami dito sa pagluluto!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Opo! Andyan na! (dire-diretso an si Devon sa kusina, <em>Bahal kang Marcus ka! Hindi ako sasali dun!</em>)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: "2010 Summer Camp, Pampanga: Come and Experience your unforgettable Summer this Year! " what is this dad? (Tanung ni James sa daddy nya, habang hawak ang isang poster na iniabot nito sa kanya, pag-pasok s kwarto nya)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Melch: Didn't you just finish reading it? So whatever you understand about it, and that's it! Anyway, the poster has all the details you want to know. (sagot ng Daddy nya sa kanya, while eating ice cream) Rocky Road ice cream, really rocks, don't you think son? (dugtong pa nito)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Dad, I don't have time for this kind of stuff. Can't you see? I'm busy! Though its summer, I still have school works to do! And take note, this will be in the Philippines. So I really can't join.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Melch: Yeah, yeah. Busy! That's why I want you to join the Summer Camp. I want you to loosen up. You've been very busy this past year, and I think you really need a break. I asked your sister about it, and she also think that this is a good idea. About the place, don't you think it's a good idea to visit some of our relatives there? Just think about this as an early gift from me, on your birthday.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>James: Planning ahead before asking my consent? That's not you, Dad. (James know his father a lot. Hindi ito mahilig mag-desisyon ng basta-basta ng hindi nito nakaka-usap silang magka-kapatid )<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Melch: James, don't take this as disadvantage on your side, think it on another way. We just want you to relax. Please, think about it! We're not forcing you to join. We are asking if you can. This is also for you. But whatever your decision is, I'll accept it! Think about it, please!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'><em>What will I do? </em> Halatang-halata naman na gusting-gutsto ng Dad nya na sumali sya dito. Muli pa nyang binasa ang laman ng poster na iyon. Pero teka? Paano nakakuha ng poster na iyon ang Dad nya? Paano nga kaya? <em>If there's a will, there's a way!</em> Napa-buntong hininga na lang ang binata. Mukhang mag ce-celebrate sya nang birthday nya na hindi kasama ang mga kaibigan nya.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Sa bahay ng mga Alegre<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Mom, did Uncle Melch receive the poster? Did he?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Zandra: Yes, sweetie, I've emailed it to him last night. He said that he will consult James about it.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Do you think James will come? I hope he will! That would be more fun if he will join the Camp. I can't wait to see him again!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Zandra: Don't expect too much sweetie, you know how busy, James is? Alam mo naman kung gaano kaseryoso yun sa buhay. I can even remember when the two of you were young. Kung hindi pa sya kausapin di sya sasagot.( Sinabayan pa ng pa day-dream effect ng mommy nya ang mga sinabi nito.)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Her mother was right. James is a kind of guy, na hindi basta-basta nakikipag-usap. Lucky to her dahil bestfriend ng Daddy nya ang Dad nito, kaya naman may advantage kasi lagi nya itong nakikita sa tuwing sinasama siya ng dad nya sa bahay ng mga ito to play billiards noong mga bata pa sila. Seven years old na si james ng mapag-desisyunan ng Dad nito na sa Austria na lang mamuhay. She cried a lot when James left. He was her First Love! Kahit na hindi sya masyado nitong kina-kausap, still those moments na magkatabi sila at magkasabay na kumakain is the most treasured memories of her childhood until today.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: He will come! That's for sure mommy! (<em>At hindi na kita hahayaan pang umalis na hindi nagiging tayo James! </em>Nangi-ngiting saad ni Annie sa isip nya.)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><br /> </p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Chapter 2<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Mama, sigurado kayo sa ginagawa natin? Baka naghahalucinate lang kayo? Oh baka naman kinulam kayo ni Marcus para payagan ako? (Sunod-sunod na tanung ni Devon sa mama nya, habang nag-eempake sila ng mga gamit nya na gagamitin sa camp)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Lynda: Devon, pang-ilang beses mo na bang naitanung yan sakin? Noong una, bago tayo pumunta sa Pampanga. Tapos sunod noong nasa Pampanga, tapos maraming beses pa. at hanggang ngayon yan pa rin ang tinatanung mo? Nakapag-audition ka na at lahat, natanggap ka na, hindi ka pa rin makapaniwala na payag ako ang tatay at mga kapatid mo? Grabe kang bata ka!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Two Weeks ago, pag-katapos syang kausapin ng kaibigan nya, eh tinutoo nito ang sabi na ito na ang bahala sa mama nya. Kaya iyon, kinagabihan, kinausap siya ng buo nyang pamilya habang kumakain tungkol sa Camp, at hindi siya ng mga ito tinanung kung gusto ban yang pumunta, basta na lang sinabi na pupunta sila ng Pampanga, ng mahal nyang ina para mag-auditon. At dahil ang papa na nya mismo ang nag-sabi, hindi na sya nakatutol pa. At swerte naman nya, nakapasa sya sa First hanggang sa last level ng audition. Kaya talo pa nya ang nanalo sa Pageant habang pinagmamalaki ng pamilya nya. <em>Haaaaay! Bakit kaya ang sarap sa pakiramdam pag-alam mong napapasaya mo ang pamilya mo.?</em> Ito na lang ang tumanin sa isipan ni Devon habang pinagmamasdan ang pamilya nya na tuwang-tuwa sa nangyari.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Devon: Baka lang kasi magbago bigla isip nyo nina papa. Alam nyo na? ma-miss nyo 'ko?<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Deline: Ayun naman pala, mag-dadrama ka pa dyan! wag kang mag-alala, hindi ka naming ma-mimiss. Sobra lang. Kaya ayusin mo sarili mo dun! Wag kang magpa-pa api sa kahit sino dun! Mag-kamatayan na kung magkamatayan!<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Lynda: Anu ka ba naman Del, kung anu-ano ang pinagsa-sabi mo dyan sa kapatid mo. Devon, alagaan mo sarili mo dun huh! Kakain ka sa tamang oras. Sige na, andyan na sa labas yung sundo mo.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Isang bus, ang naging sundo nya ng araw na iyon papuntang Camp Site. Kaya hindi na siya nabigla ng nakita nya ang iba pang maka-kasama nya buong summer. <em>This is it! This is really is it! Ajaaaa!!!!!!!!!!! </em>Bulong ni Devon sa sarili. Humanap na agad siya ng mapu-pwestohan. Pero mukhang puno na sa unahan. Kaya yun, dun na lang siya sa pinakang-dulo. Na may natutulog pa lang isang tao. Isang tao na gigising sa natutulog nyang puso.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Zandra: Annie, what keep you so long, malapit ng dumating yung bus na susundo sa iyo. Sweetie bumaba ka na dyan.! (Tawag ng mommy nya sa kanya. Pero walang ganang bumaba si Annie. Wala kasing balita kung darating ba si James o hindi)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Mommy, I'm not going anymore! James is not coming! (sigaw ni Annie buhat sa kanyang kwarto. Naka-empake na siya kahapon pa. pero kaninang umaga wala pa rin siyang balita kung dumating na ba si James o hindi. Wala nga siyang nabalitaan sa mommy nya kung nag-audition ba ito o hindi.)<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Zandra: Annie, bumaba ka na dyan. Sino ba ang nag-sabi sayo na hindi kasali sa Camp si James? Two weeks na silang nandito. James had passed the audition. Kanina pa nakasakay sa bus si James. His Dad texted me, na kaa-alis lang ng bus na sumundo kay James sa hotel na tinutuluyan nila.<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Annie: Really? Is that true mom? (patakbong lumabas si Annie sa kwarto nya. Dali-dali nyang kinuha lahat ng naka-empakeng gamit nya at dinala ito sa gate to wait for the bus. And to wait for her future, James)<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Sa Bus<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: <em>yeah.. this is it! haay………… what a boring day! (</em>Saad ni James sa kanyang isip. Kasasakay alng nya sa Bus na magha-hatid sa kanya sa Camp Site sa Pampanga. Excited na Excited pa ang daddy at kapatid nya ng gisingnin siya ng mga ito kanina mula sa pagkaka-tulog. Tulog? Naka-tulog nga ba siya? Simula pa alng nang nag-daan na gabi, din a siya maka-tulog at hindi nya mawari kung bakit. Hindi naman siya excited. Di nga ba?<em>)<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>At habang nagmu-muni muni si James ay isang Meztizang babae ang lumapit sa kanya sa kinau-upuan nya sa likod na parte ng bus with that charming smile. She's cute! And she seems familiar.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Hi James! It's nice to see you.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: <em>she knows me?</em> H-hi? Ahmmmm, Ms, do we know each other? I'm sorry, I'm not into remembering people.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: that's just fine james. I'm used to it! And yes, we know each other! I'm Annie Alegre, the only daughter of Alejandro Alegre and Zandra Alegre. Your dad and my dad are best friends. We used to play, when we were young, remember?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: So, that's why you look familiar! Yeah, you're the kid uncle A was always with when he visits us. You look more a young woman now, Annie. You look great.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: <em>parang gusto kong sumigaw!!!! Is james really saying those words to me! Sa tingin ko hindi ako mahihirapan sa plano ko. (</em>A winning smile appear on Annie's lips.) <em>pero dapat hindi ako magpahalata! </em>Sige James, uupo na ako dun sa pwesto ko. Gusto mo bang lumipat ng pwesto? Baka kasi di ka komportable dyan?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>James: No! I'm just fine here. Suit yourself! Nice meeting you again Annie,(sabay pikit ng mata ni James)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Annie: Same here James, <em>this going really great! </em>(umupo na si Annie sa pwesto nya three seats away from James)<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: <em>paano kaya ako makaka-upo dito? Eh sinakop na nitong mukong na ito yung buong upuan. Gisingin ko kaya? Pero kawawa naman, mukang antok na antok.<br /></em></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Habang di malaman ni Devon kung ano ang gagawin sa lalaking tulog sa pu-puwestohan nya sana, isang pares ng mga mata naman ang di-kalayuan ay nagmamasid sa kanya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Ms, may problema ba? Naku naman! Itong kano na ito dito pa bumant ng tulog. Dyan ka ba sana uupo?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Dyan sana , kaso naman, yan oh!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Gisingin kaya natin? Heheheh ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Wag na! dito na lang ako sa baba. Baka mang-balda pa yan. Tumalsik pa tayo sa Pluto. Hahah ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Joe, nga pala. Camper ka din?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Ah, OO. Kaw din?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Dati. Administrator na ako ngayon. Level up kunbaga. Hihi ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: wow! Congrats! Pa-burger ka naman dyan. ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: ayaw mo naman sigurong dumating sa Pampanga na nakatayo ka lang dyan? Dun ka na lang sa pwesto ko sa bandang una. <br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Huh?! Paano ka? Nakaka-hiya naman.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: Susme! Nahiya ka pa! alam mo bang, pag-pasok mo pa lang kanina sa bus na iti, parang lumukso na yung dugo ko?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Lumukso? Buti di nahulog sa bus?! ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: lokong bata 'to! Kunbaga, parang magaan na yung loob ko sayo. Mukhang ka kasing mabait. Mabait ka nga ba? Hehe, Peace, kapatid!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Mabait ako lalo na pag-busog…..<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Joe: grabe! Tama na nga! Di ka ba nangangalay? Kanina pa tayo nakatayo? Upo ka na dun. Hayaan mo na ang kano na ito. Excited siguro kagabi!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Tulad ng sabi ni Joe, dun nga umupo si devon sa unahan. Habang iiling-iling pa rin si Joe na tinitingnan ang lalaking umukopa sa pwesto sa likod. Samantala, ang mga pares ng mga mata na kanina pa nakamasid kay Devon, ay aliw na aliw sa nasaksihang eksena sa pagitan ni Devon at Joe. <em>She's kind and easy to go along with! She's friendly even to strangers. </em>Nangi-ngiting sabi sa sarili ng taong kanina pa pinag-mamasdan si Devon.<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Rica: Good Evening Campers! I'm Rica Sarmeinto, your Overall Camp Administrator. Thank you for giving your time to join this 2010Summer Camp here in Pampanga. Like what you have read on the commercial ads and posters, this summer camp will give you, your unforgettable experience that for sure will become one of your treasured memories. For now, we will all sleep here in the lodging house of the site. Ladies your rooms will be the next floor. For the gentlemen, these bedrooms are for you. Your room numbers are written in your pass cards. But starting tomorrow, until the end of the camping period, we will sleep outside using the tents provided to us by our sponsors. Other matters will be explained tomorrow. For now, let's all have a good night sleep and prepare lots of energy for tomorrows activities. Thank you!<br /></span></p><p style='text-align: center'><span style='font-size:12pt'>∞∞∞∞∞∞∞∞∞∞<br /></span></p><p style='text-align: justify'><span style='font-size:12pt'>Chapter 3<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Grabe! Ang haba nang speech. Hmmmmmmm.. asan na ba yung kwarto ko, room….. Ayun! Gotcha! Room 19! Makaka-tul---- Ay kabayong dagat!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Babalikan pa lang ni Devon ang mga iniwang gamit sa mesang pinag-patungan nya, nang bigla siyang may naka-bunguan. Muntikan na siyang tumalsik kung hindi lang siya agad nitong nakapitan sa braso. Para siyang namantanda ng makita nya kung sino ang naka-kapit sa kanya. Kaya agad-agad nyang binawi ang braso nya dito. In front of her was a man, with blue-green eyes, fair skin, pointed nose, tall, handsome and most of all with an exceptional smile. Kahit siguro sinong Eva mahi-hipnotismo sa kung ano mang merongsa lalaking ito. <em>Ngiti pa lang ulam na! </em><br /> </span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: okay ka lang ba?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hindi mapigilang ngumiti ni Devon sa paraan ng pag-kakasabi ng lalaki sa tinanung nito sa kanya. May accent! <em>Porenger sigurado! </em><br /> </span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: is there something funny?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: <em>Hala! Naasar yata! </em>No! wala! Nakaka-amuse lang the way you said those words! Amazing! (sabay ngiti ni Devon)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Funny, right! I'm trying my very best to speak in Filipino. I'm sorry if its sound bad. (sabay kamot sa ulo )<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Anu ka ba! Hindi naman kita pinagta-tawanan dahil baluktot yung tagalog mo! Kaya nga nakaka-amuse ang sabi ko diba? Gets?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: (smile)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'> May sasabihin pa sana si Ivan ng biglang bumukas ang kwartong gagamitin nya,at lumabas ang isang meztizang babae na kasing-tangkad lang nya. Pareho ito ng kulay at mata sa lalaking kausap nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Kuya, do you it? (Talking to Ivan)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Yeah, here. (sabay haggis ang isang maliit na kahon sa babae)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Sino siya? Kakilala mo?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Ahmmmm.. actually no,<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Huh?! Your talking to her and yet you don't know her?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: how did you know that we are talking? Are you eavesdropping?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: Of course not! Your both facing each other, anu pa ba iisipin ko? Hmpf! By the way Ms, anu pangalan mo?(baling nito sa kanya)<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Devon, Devon Samaniego.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: I'm fretzie, Fretzie Melc, and he is my dearest brother Ivan Melch. Ngayon lang yan dito sa Pinas, di kasi sumama samin nung lumipat kami diot sa Pilipinas ng Mom and dad namin. Kaya pag-pasensyahan mo na kung baluktot mag-tagalog yan. Pero on process na naman ang Filipino lesso-<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Hindi na natuloy ang sasabihin ni Fretzie ng tumikhim si Ivan at tiningnan ng masama si Fretzie. Samantalang siya ay hindi mapigilang ma-"amuse" ulit sa babaeng ito. <em>mag-kapatid nga. Parehong interesting</em> saad ni Devon sa isip nya.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Ivan: Sis, don't you think that you telling her too much? And worst it's about me! I'm sorry Devon, she really can't hold of her mouth when she start talking.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Okay alng. Ang cute nga eh. ^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Freatzie: Really? I like you na.! (sabay belat sa kuya nito) by the way anung room number ka? At ikaw Kuya, bumalik ka na sa quarter nyo. Thank you dito!(tinaas pa nito ang kahong inihagis dito ng kapatid) Muawh!! Nyt nyt kuya Ivan.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>At walang sabi-sabing hinila siya nito sa kwarto nila.<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: Teka-teka! Bakit dito mo ako dinala?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: dito ang room mo di ba? O mali ako?<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Devon: dito!<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Fretzie: kitams! I'm really great! Haha^_^<br /></span></p><p><span style='font-size:12pt'>Magtataning pa sana si Devon, pero nahiga na ito at pumikit na ang mga mata. <em> Grabe! Kaka-iba nga ang mga tao dito! Malu-lurkey ako! Pero interesting! Hmmmmm……… nagkaka-ideya na ako na mage-enjoy ako dito!!!!! Sana nga! Good night Devon! Good night Earth! Good night Moon! Good night stars!<br /></em></span></p></span>zephyhttp://www.blogger.com/profile/12664196167336094061noreply@blogger.com2